Typ av NFT
Det finns många olika kategorier av NFT:er, t.ex konst, samlarobjekt, virtuellt land och musik. De flesta seriösa NFT-projekt har värdet redo innan tanken om ett NFT-projekt uppstår, såsom redan etablerade konstnärer (exempelvis Ernst Billgren), musiker eller evenemangarrangörer som inser NFT-marknadens potential. Man kan fråga sig varför NFT:er behövs om själva värdet redan är etablerat. Svaret är att NFT:er inte nödvändigtvis behövs (i vart fall just nu) men att de gör det möjligt att koppla nya funktioner till verket och dessutom gör det enkelt att överföra dessa mellan personer. Nuvarande fördelar och funktioner med NFT:er är exempelvis möjligheten att ge ett slags medlemskap till ägarna av det redan etablerade värdet. En konstnär kan spontant bestämma sig för att bjuda in alla NFT-ägare på vernissage, medan en evenemangsarrangör kan inkludera rabatter hos sponsorer med NFT:n, och traders av samlarobjekt som representeras av så kallade “utilities” (fysiska objekt knutna till NFT:n) kan slippa att oroa sig över leveranser mellan sälj och köp. Listan fortsätter. Dessutom ger NFT:er generellt en större publik att marknadsföra sitt projekt till.
Transparens
I princip alla seriösa NFT-projekt har en hemsida, sociala medier, samt en roadmap som visar projektets planerade tidslinje. Roadmapen delas med ett projekt-community för att skapa transparens och tydlighet i projektet. Om ett projekt inte har en roadmap så döms det ganska snabbt ut som ett icke-seriöst projekt av NFT-världen. Vissa projekt går även snäppet längre än en roadmap och inkluderar ett fullskaligt whitepaper kopplat till projektet. Ett sådant går över allt i projektet, från insidan ut, för att NFT-köpare ska känna sig bekväma och få full insyn i projektet. Många seriösa projekt har även ett så kallat “doxxat” team, vilket innebär att det är offentligt vem eller vilka som ligger bakom projektet. Man kan enkelt “doxxa” sitt team genom att t.ex lägga ut bilder på den/de som ligger bakom projektet och beskriva vilka de är. På så sätt minskas risken för anonyma bedragare bland NFT-projekt. Många seriösa projekt har även börjat upprätta deras egna finstilta villkor med t.ex regler kring användning eller rättigheter riktade till projektets NFT-ägare.
Val av plattform
Hemsidan OpenSea är det självklara valet för många vid val av marknadsplats då det är den i särklass största NFT-marknadsplatsen för tillfället. Det finns dock andra stora alternativ som har sina för och nackdelar. Rarible är ett exempel på en sådan plattform och den stora skillnaden är att OpenSea huvudsakligen använder Ethereums blockkedja medan Rarible använder den egna kryptovalutan RARI. Många marknadsplatser och framväxande NFT-projekt använder även kryptovalutan Solana som inte ger lika höga gas-avgifter jämfört med Ethereum vilket gör den till en billigare marknadsplats. Gas-avgifter är betalningar som görs av användare för att kompensera för den dator-energi som krävs för att bearbeta och validera transaktioner på blockkedjan. Vid en närmare titt på de största NFT-projekt så ser man att det, trots höga gas-avgifter, fortfarande är Ethereum som är populärast. OpenSea har även börjat ge möjlighet till att använda andra nätverk såsom Polygon som inte har någon gas-avgift. Dessutom har OpenSea börjat testa en beta-variant för Solana-NFT:er. Summa summarum så är valet av Ethereum på OpenSea just nu standarden och det som generellt har lyckats bäst. Om man väljer att istället publicera sin NFT-kollektion på t.ex Polygons nätverk så kan man erbjuda NFT:er utan höga gas-avgifter men med stor risk för sämre räckvidd.
Att ladda upp en NFT-kollektion på en marknadsplats är snarlikt vilken digital marknadsplats som helst för fysiska produkter - allt som behövs är en beskrivning, pris och relevanta länkar. Dessa kan listas privat och schemaläggas för släpp på ett specifik datum.
Marknadsföring
NFT-världen lever just nu främst på två plattformar; Twitter och Discord. Mycket kan ske snabbt i NFT-världen och båda dessa plattformar kan hjälpa till med att nå ut till många snabbt. Dessutom har båda plattformarna tagit emot NFT:er med öppna armar. Twitter har en speciell funktion som tillåter användare att lägga in sin NFT som profilbild och Discord har sitt egna officiella forum för NFT:er. Däremot ska inte andra plattformar såsom Instagram, Facebook, Reddit, Youtube och Twitch underskattas - även här växer stora NFT-communities fram.
Ofta hittar NFT-intresserade ett projekt genom ett engagerat Twitter-konto, varefter de blir medlemmar i en ännu mer engagerad Discord-server som normalt drivs av ett stort antal moderatorer. Då Discord är en slags social media för chattande så kan moderatorerna få direkt kontakt med intresserade genom att chatta med dem och eventuellt dela upp dem i olika communities inom Discord-servern. Ofta är det också på Discord-servern som utvalda intressenter tilldelas en så kallad whitelist som innebär en prioriterad plats till att få köpa NFT:n. Personer med som tilldelas whitelist får oftast köföreträde (att NFT:er t.ex släpps en dag tidigare just för dem) eller/och rabatterat pris vid köp av NFT:n.
Släpp och eftermarknad
Det allra vanligaste antalet NFT:er som släpps av projekt är just nu 10 000 st per kollektion. Dessa släpps normalt på samma gång vid ett förutbestämt datum.
Projekt som har nått framgång, med släpp som säljer ut snabbt, skapar ofta nya kollektioner som de sedan släpper 10 000 st till av vid flera tillfällen. Andra väljer att släppa ett mindre antal (normalt 2500 eller 5000 st), vilket ofta beror på låg marknadsföringsbudget och en vilja att behålla ett så högt floor price som möjligt. Ett floor price är det lägsta priset som man kan betala för att köpa en NFT i projektet. Om projektet inte säljer slut väldigt snabbt så säljer ofta vissa köpare av NFT:erna vidare dessa på andrahandsmarknaden för mindre pengar än vad de själva köpte NFT:en för, vilket gör att projektets floor price sjunker. Detta är synligt på Opensea och inte sällan avgörande för ett projekts initiala rykte.
Framgångsrika NFT-projekt tjänar oftast inte mest på själva släppen, utan på så kallade royalties som är en procentavgift som går till projekt-skaparen varje gång en NFT säljs på andrahandsmarknaden. Denna procentavgift är valfri för NFT-skapare och kan hos OpenSea vara högst 10% av priset som NFT:n säljs vidare för. På så sätt tjänar den/de, bakom ett NFT-projekt, på att behålla och utveckla projekt-communityt utan att nödvändigtvis behöva göra fler släpp.
NFT är fortfarande ett väldigt nytt fenomen och förväntningar samt funktioner av projekt har under det senaste året ändrats markant, främst till det bättre. Hur ett NFT-projekt fungerar kommer sannolikt att fortsätta ändras i rask takt även framöver.