Omkostnadsbelopp
Omkostnadsbeloppet är helt enkelt inköpspriset för de bitcoin du nu har sålt. Man kan tänka sig flera olika sätt att räkna ut ett sådant belopp, t.ex. skulle du kunna tänka att om du har köpt 1 bitcoin vid två olika tillfällen och sedan säljer 1 bitcoin så var det den första bitcoin du köpte som du nu säljer och titta på inköpspriset för denna. Ett sådant sätt att räkna kallas FIFO (first in, first out). Skatteverket har dock bestämt att det sätt du ska använda är s.k. genomsnittligt omkostnadsbelopp vilket innebär att inköpspriset vid en försäljning räknas ut som medelvärdet av de olika inköpspriser du haft när du köpt bitcoin. För att förstå vad som menas med detta kan vi kolla på ett exempel från Skatteverkets hemsida.
Anela har under 2017 köpt bitcoin vid två tillfällen. Den 12 oktober köpte hon 0,5 bitcoin för 20 000 kronor och den 12 november köpte hon ytterligare 0,2 bitcoin för 10 000 kronor. Den 15 januari 2018 sålde hon 0,4 bitcoin för 40 000 kronor.
Den sista kolumnen, "Genomsnittligt omkostnadsbelopp", är vad 1 inköpt bitcoin har kostat dig vid dina inköp. Det här är enkelt så länge bara köp sker (på första raden har man köpt 0,5 bitcoin för 20 000 kronor, vilket alltså ger ett omkostnadsbelopp på 40 000 per bitcoin). På andra raden gör man ett nytt köp, den här gången 0,2 bitcoin för 10 000 kronor.
Totalt har vi alltså nu köpt för 30 000 kr, vilket vi ser i näst sista kolumnen, men var kommer då beloppet i sista kolumnen från? Jo, det är alltså det genomsnittliga inköpspriset för båda dina köp. 0,7 bitcoin för totalt 30 000 kr blir 42 857 kr / bitcoin. Så långt hyfsat enkelt, det som kan vara lite krångligare är vad som händer vid en försäljning.
På sista raden har Anela alltså sålt 0,4 bitcoin för 40 000 kronor och 17 143 är då det som kallas "utnyttjat omkostnadsbelopp". Det är det genomsnittliga omkostnadsbeloppet innan affären gjordes gånger antal bitcoin som såldes. 42 857 * 0,4 = 17 143. Drar vi av detta från det totala outnyttjade omkostnadsbeloppet så får vi det som står i fjärde kolumnen, 12 857 kronor.
När ändras omkostnadsbeloppet?
Ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp ändras endast när du köper bitcoin. När du säljer har ju förstås de bitcoin du har kvar samma snittinköpspris som innan. Man kan därför konstatera att Skatteverkets exempel ovan är synnerligen opedagogiskt då omkostnadsbeloppet ser ut att ändras vid försäljningen. Felet beror på avrundningar, man har tagit 30 000 / 0,7 på rad två och 12 857 / 0,3 på rad tre, men talet på rad tre har egentligen ett antal decimaler ("12 857,1429..."). Det är olyckligt att Skatteverkets egna beräkningshjälptjänst gör på det här viset eftersom det minskar förståelsen för vad siffrorna innebär. Gör du istället detta själv i t.ex. Excel kommer du inte att stöta på samma problem.
Handel med flera olika kryptovalutor
Har du växlat kryptovalutor mot varandra så måste du i dina beräkningar betrakta varje valuta för sig. Om du t.ex. växlar dina bitcoin mot litecoin så behöver du betrakta detta som en försäljning av bitcoin och samtidigt ett inköp av litecoin. På din deklaration kommer du att behöva ha separata rader för varje valuta. Notera därför att om du under året växlat dina bitcoin mot litecoin men sedan aldrig rört dina litecoin så kommer inte dina litecoin att vara med på deklarationen, eftersom du ännu inte avyttrat dem. Om du däremot väljer att avyttra dem under följande år så kommer du vid det tillfället att behöva ha koll på till vilket pris du köpte dem (alltså, när du växlade dina bitcoin mot litecoin).
Förenklingar
Det finns en förenkling som Skatteverket tillåter, nämligen att slå ihop alla vinster till 1 rad och alla förluster till 1 rad. Har du handlat med flera olika kryptovalutor och /eller växlat dem mot varandra så blir det en vinstrad och en förlustrad per kryptovaluta. Såhär skriver Skatteverket:
Eddie har köpt 2 bitcoin för 128 000 kronor. Hans genomsnittliga omkostnadsbelopp för varje bitcoin blir 64 000 kronor (128 000 kronor ÷ 2). Eddie säljer sedan under 2019 0,01 bitcoin vid tvåhundra olika tillfällen. Hans omkostnadsbelopp vid varje försäljning blir 640 kronor (64 000 kronor x 0,01). Vissa av försäljningarna har lett till vinster och vissa till förluster.
Eddie behöver inte redovisa varje försäljning för sig. Han summerar sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de vinstaffärer han har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller han sedan i på bilaga K4 under avsnitt D.
Det är dock viktigt att förstå att den här förenklingen bara gör att du behöver knappa in färre rader på din deklaration. Du behöver ändå gå igenom och räkna ut varje vinst/förlust för sig med korrekta omkostnadsbelopp enligt ovan. Använder du en tjänst som Koinly så kommer den automatiskt att fixa till din K4 så att det bara blir 1 rad för vinster samt 1 för förluster.
Förluster
Som vi nämnde i inledningen är förluster endast avdragsgilla till 70%. Detta är inte något du behöver ta hänsyn till när du deklarerar online eftersom Skatteverket gör den uträkningen åt dig men det är ändå bra att förstå vad det innebär.
Om dina vinstaffärer summerar till 100 000 och dina förlustaffärer summerar till 50 000 så kommer beloppet du skattar på att vara 100 000 - 0,7 *50 000 = 65 000. Skatten blir 30% av 65 000, alltså 19 500 kr.
Det kan tyckas orättvist att din nettovinst var 50 000 kr men att du ändå skattar på 65 000 kr. Ännu mer orättvist känns det om du totalt gått plus/minus noll eller lite back. Om dina vinstaffärer summerar till 100 000 och dina förluster till 100 000 så får du skatta på 100 000 - 0,7* 100 000 = 30 000. Alltså får du betala 9000 kronor i skatt trots att du gått plus/minus noll på dina affärer.
Det här är helt klart knepiga regler men det är inget som Skatteverket hittat på för just kryptovalutor utan är samma regler som gäller för annat som hamnar under "andra tillgångar" på deklarationen, t.ex. råvaror. Detta innebär att du bör undvika att syssla med "trading" som privatperson då det kan innebära riktigt otrevliga överraskningar när det är dags att räkna ut skatten.
Kan jag slippa deklarera?
Nej, kort sagt så om du under året har sålt (eller betalat med, eller växlat mellan) kryptovalutor så måste du deklarera detta. Det enda undantaget är om du handlar med s.k. certifikat och alltså inte hanterat riktiga bitcoin utan endast ett värdepapper. I dessa fall gäller de vanliga reglerna kring t.ex. en ISK eller kapitalförsäkring, vilket normalt innebär att en schablonskatt automatiskt dras från ditt konto.
