Vanliga frågor

Bitcoin presenterades år 2008 på en mejllista om kryptografi av någon eller några som kallade sig Satoshi Nakamoto. Vem eller vilka som står bakom denna pseudonym är inte känt, även om många under åren försökt att avslöja dennes identitet.

Ingen kontrollerar Bitcoin. Eller, om man vill: alla som använder Bitcoin kontrollerar tillsammans Bitcoin. Bitcoin är ett öppet nätverk som vem som helst kan delta i och reglerna för om transaktioner accepteras etc. bestäms helt av den programkod som definierar Bitcoin.

I praktiken kan man säga att alla aktörer har en viss del av makten, men på lite olika sätt beroende på vem man är.

• Frivilliga utvecklare skriver den kod som alla andra använder. De kan bestämma vilka nya funktioner de vill implementera eller vilka förändringar de vill göra.
• Användare bestämmer vems kod man vill köra, eller vilken plånbokstjänst, börs etc. man vill använda. Finns det olika konkurrerande idéer om vad som är Bitcoin (se t.ex. Bitcoin Cash) så är det genom det här valet användarna utövar sin makt.
• Miners skapar de block som resten av nätverket är beroende av. Men även om t.ex. 90% av miners skulle bestämma att de vill ändra på en regel så måste de få med sig användare, börser etc., eftersom de annars kommer att producera block för en variant av Bitcoin som ingen använder.

Satoshi Nakamoto är personen (eller personerna) som skapade Bitcoin, såväl i teorin som genom en praktisk, fungerande implementation. Vem som står bakom denna pseudonym är dock okänt. Många har försökt lista ut detta genom åren men ingen har kunnat bevisa något. En hel del av de förslag som kommit upp har dock i princip kunnat motbevisas.

Några kända exempel på personer som påståtts vara Satoshi men som med största sannolikhet INTE är det är:

• Dorian Nakamoto. Pekades ut av tidningen Newsweek år 2014 men väldigt få tror att det här är rätt person, framförallt eftersom sättet han uttrycker sig på så fundamentalt skiljer sig från det vi sett av Satoshi.
  
• Craig Wright. Wired skrev 2015 att Craig "either invented bitcoin or is a brilliant hoaxer who very badly wants us to believe he did". Allt tyder på att det är det sistnämnda. Det tydligaste beviset för detta är att Craig vägrar att visa upp ett otvetydigt bevis, trots att detta rent tekniskt är mycket enkelt att göra.

Bitcoin brukar kallas pseudonymt. Den loggbok (blockkedjan) där alla transaktioner sparas är helt öppen och kan läsas av vem som helst men där finns endast Bitcoinadresser (som kan se ut såhär: 1Bg3LnGW8DfYuP4vUdVRnneqZerM6d1BuZ) och de går inte att direkt knyta till någon person.

Eftersom alla transaktioner är öppna går det dock att genom detektivarbete få reda på en hel del information. Tänk dig t.ex. att din kompis Kalle någon gång skickat dig bitcoin. Du känner då till att en viss avsändaradress tillhör Kalle. Du kanske också känner till en adress som organisationen "Vi som älskar vapen" publicerat på sin hemsida för att ta emot donationer. Ser du nu en transaktion från Kalles adress till organisationens adress så kan du misstänka vad Kalles hemliga intresse är.

Sättet att skydda sig mot sådant är att i så liten utsträckning som möjligt återanvända Bitcoinadresser. De flesta plånböcker skapar nya adresser varje gång du vill ta emot Bitcoin så du behöver inte tänka så mycket på detta. Notera också att Kalle kan påstå att den där adressen faktiskt tillhör en tredje part där han förvarar sina bitcoin. Så det är inte helt enkelt att bevisa något.

Se även Hur fungerar Bitcoin?

Vilken avgift du vill bifoga en betalning är egentligen helt upp till dig, men storleken på den kommer att avgöra hur snabbt din transaktion blir bekräftad. De flesta plånböcker hjälper dig att försöka välja en lämplig avgift.

Avgifterna kan variera ganska mycket beroende på hur många andra som vill skicka en betalning samtidigt. Rent tekniskt så beror inte storleken på avgiften på hur mycket bitcoin du vill skicka, utan på hur mycket data din transaktion innehåller. Din transaktion kan t.ex. bli större om du skickar från en Bitcoinadress som mottagit väldigt många småbetalningar. Men det här är som sagt inget du normalt sett behöver fundera så mycket över.

Bitcoin är ett peer-to-peer-nätverk där varje transaktion som görs måste spridas till alla deltagare i nätverket och med tanke på detta blir det väldigt krävande (i lagring, processorkraft och nätverkstrafik) om extremt många transaktioner per sekund ska utföras. Vissa menar att detta går att lösa på blockkedjan om man bara tillåter tillräckligt stora block (just nu är Bitcoin begränsad till 1 MB stora block) men troligast är nog ändå att detta löses i ett lager "ovanpå" bitcoin.

Mest lovande just nu är Lightning Network som redan accepteras av vissa butiker. Läs mer om Lightning Network här.

Att Bitcoin skulle vara någon form av bedrägeri är ett påstående dyker upp lite här och där. Eftersom Bitcoin är ett helt öppet system där källkoden kan studeras av vem som helst och där ingen enskild person eller auktoritet kontrollerar systemet så är Bitcoin så långt från ett bedrägeri man kan komma. Ett Ponzibedrägeri kännetecknas av brist på insyn vilket möjliggör för någon att lura investerarna, något som alltså inte ens är tekniskt möjligt med Bitcoin.

En liten varning dock. Det finns många projekt som försökt "rida på vågen" och med liknande namn som Bitcoin lurat till sig pengar. Ett exempel på ett sådant bedrägeri är Onecoin.

‍

OneCoin är ett bedrägeri som genom att presentera sig som en kryptovaluta lurat människor världen över på åtskilliga miljarder kronor. OneCoin har använt sig av samma uttryck och beskrivningar som används för att förklara kryptovalutor som Bitcoin men har i själva verket aldrig haft någon produkt eller teknik överhuvudtaget bakom sina ord. Man har samlat in pengar från ovetande personer med tomma löften om att få dem att växa.

Bedrägeriet kan beskrivas som ett ponzi scheme men även som ett pyramidspel då mycket av framgången har byggt på att personer värvar andra personer som i sin tur värvar ytterligare personer. Man har plockat in experter inom Multi Level Marketing (MLM) för att få fart på bedrägeriet och haft en frontperson, Ruja Ignatova, som på pappret har trovärdiga akademiska meriter.

BBC gjorde under 2019 en intressant dokumentär där de försöker få tag i Ruja Ignativa som sedan ett par år är försvunnen:

• The Missing Cryptoqueen - BBC Sounds

Bitcoins växelkurs gentemot svenska kronan ser du alltid längst uppe till höger på sidan här bitcoin.se. Du kan också kolla in den här sidan för en graf över prishistoriken.

Vill du ha flera detaljer, andra valutor, mer historik etc. så kan du t.ex. kolla in dessa sajter:

• https://bitcoinity.org/markets/
• https://coinmarketcap.com/
• https://bitcoincharts.com/charts

En bitcoin kan delas i 100 000 000 delar och den minsta enheten kallas 1 satoshi, döpt efter Bitcoins anonyme skapare. Andra enheter som man ibland ser användas är:

• 1 mBTC = 1 millibitcoin = 1 tusendels bitcoin
• 1 bit = 1 mikrobitcoin = 1 miljondels bitcoin

100 satoshi är alltså lika med 1 bit och skulle i skrivande stund (september 2020) kosta ca 10 svenska ören.

Precis som med alla andra typer av tillgångar så går det att tjäna eller förlora pengar genom att spekulera i upp- och nedgångar. Du har säkert hört talas om folk som blivit rika genom bitcoin men tro inte därför att det är någon säker väg till rikedom.

Gör som du skulle gjort om du köpte t.ex. aktier. Sätt dig in i vad det handlar om, vad du tror om framtidsutsikterna för tekniken, och vill du därefter köpa lite bitcoin, så gör för all del det.

I denna graf kan du se den exakta siffran just nu. Under de första 210 000 blocken (ca 4 år) så skapades 50 nya bitcoin per block. De följande 210 000 blocken skapades 25 bitcoin/block och nu är vi nere på 6,25 bitcoin per block. Såhär fortsätter det tills inga mer bitcoin skapas längre.

Tänk dig att dina bitcoin förvaras i en postlåda. Denna postlåda har en adress, som du kan ge till vem som helst, och en nyckel som bara du har tillgång till. Genom att andra har adressen kan de skicka dig bitcoin, men det är bara du själv som kan komma åt dem. Om du inte slarvar bort din nyckel!

Det är dessa postlådor som finns lagrade i blockkedjan. Nycklarna ansvarar du själv för, och det är dem man har i det som brukar kallas för plånbok. Rent strikt finns alltså inte dina bitcoin i din plånbok, utan endast dina nycklar. Är du oförsiktig så att andra kommer över dina nycklar så kan de stjäla dina bitcoin. Slarvar du helt bort dina nycklar så kan ingen alls komma åt dem. I den här digitala världen finns ingen låssmed att ringa.

Vill du förstå detta på en mer teknisk nivå så rekommenderas följande artikel:

• Hur fungerar Bitcoin?

Det sista blocket som skapar nya bitcoin kommer att vara block #6929999. Detta block kommer att genereras någon gång runt år 2140 och det totala antalet bitcoins kommer sedan att vara 20999999,9769 (nästan 21 miljoner).

Om precisionen ökas från nuvarande 8 decimaler kommer skapandet att fortsätta även efter denna tidpunkt men det totala antalet kommer ändå alltid att vara strax under 21 miljoner.

Ja! Även innan alla bitcoin skapats så kommer miners att få större delen av sina inkomster från transaktionsavgifter. När inga fler bitcoin skapas kommer transaktionsavgifterna vara det som garanterar att block fortsätter att skapas.

Bitcoin har nu funnits i ca 10 år och en gång precis i början hittade någon faktiskt en bugg som gjorde att det gick att skapa nya bitcoin. Buggen fixades snabbt och alla användare bytte till den uppgraderade mjukvaran vilket gjorde att alla dessa fejkade bitcoin försvann.

Sedan dess har tusentals människor granskat koden och försökt hitta brister men utan att lyckas. Eftersom belöningen i att lyckas hitta någon brist i Bitcoin är så stor (att anonymt kunna roffa åt sig massor av pengar - den perfekta stölden) och vi vet att så många försökt så kan vi nu vara mycket trygga med att Bitcoin inte kommer att kunna hackas. Att Bitcoin är öppet är en mycket stor fördel här - skulle det finnas en brist en chansen väldigt stor att någon skulle ha hittat den.

Sedan finns det förstås risker i att börser eller webbplånböcker kan hackas. Läs mer om hur du skyddar dig mot det i välj en plånbok.

SegWit är en teknisk förbättring av Bitcoin som genomfördes under 2017.

I första hand avsåg uppdateringen att lösa ett problem som kallas "transaction malleability". Kortfattat så innebär det att det transaktions-ID som används för att identifiera en viss transaktion kunde förändras genom att signaturerna i transaktionen modifieras något (men ändå var giltiga). Någon kunde alltså få det att se ut som att en transaktion inte hade hänt (eftersom den som sökte efter det ursprungliga transaktions-ID:t inte kunde hitta det i blockkedjan).

SegWit löser detta problem genom att flytta ut signaturerna från själva transaktionen till en annan datastruktur. Detta medförde också att man fick en praktisk ökning av blockstorleken eftersom själva transaktionerna blev mindre.

Vill du förstå mer om detaljerna kring detta, samt ytterligare fördelar med SegWit så kan du fortsätta här:

Segregated Witness, Part 1: How a Clever Hack Could Significantly Increase Bitcoin's Potential

Om du sålt bitcoin eller andra kryptovalutor så ska du skatta för vinsten (eller dra av för förlusten). Håll därför ordning på dina inköp av bitcoin så att du senare kan räkna korrekt på din vinst.

Skatteverket har bra information om hur du deklarerar dina Bitcoinaffärer på blankett K4:

Skatteverket: Kryptovalutor

‍

Ja. I Sverige kan du använda vad du vill för att betala för varor/tjänster. Om du t.ex. ska driva en växlingstjänst eller liknande verksamhet måste du däremot ha tillstånd från Finansinspektionen men det är inte specifikt för Bitcoin.

2015 beslutade EU-domstolen att Bitcoin ska betraktas precis som andra valutor i momshänseende. Det innebär alltså att bitcoin i sig inte ska ses som en vara/tjänst utan är undantagen från moms.

Läs mer om moms här på Bitcoin.se:

• 2015-10-22: About today’s Bitcoin VAT ruling 
• 2014-12-06: Update on VAT case in EU Court of Justice
• 2013-10-21: Positivt om Bitcoin och moms från Skatterättsnämnden