Cypherpunkrörelsen och David Chaum
Drömmen om digitala kontanter är inte ny. Inom det som kom att kallas Cypherpunkrörelsen har ämnet diskuterats sedan sent 80-tal och redan 1982 kom David Chaums publikation om blinda signaturer, vilket möjliggjorde något som åtminstone är väldigt nära att kunna kallas digitala kontanter. Chaums system gjorde det möjligt att anonymt överföra värde mellan personer men krävde ändå att det fanns en central utgivare av pengarna som man kunde vända sig till för att bekräfta att pengarna inte dubbelspenderats.
Med sin uppföljare 8 år senare, "Untraceable electronic cash", togs ännu ett steg som möjliggjorde överföringar offline. Dubbelspendering kunde inte helt förhindras men om någon försökte sig på det så kunde denna person i efterhand identifieras. Notera dock att så länge man inte försökte sig på att dubbelspendera så kunde man ändå vara anonym.
Baserat på dessa idéer grundade David Chaum företaget DigiCash som växte under ett antal år, ungefär samtidigt som internet slog igenom hos allmänheten. I American Banker kan vi läsa att bl.a. svenska Posten köpte en licens men jag känner inte till om de någonsin sjösatte något projekt. Den kommersiella succén uteblev och Digicash försattes i konkurs 1998.
B-money
Även om Chaums Digicash skulle kunna kallas digitala kontanter så är det ändå kontanter utgivna av en central auktoritet. Bland cypherpunkrörelsens principer fanns förutom rätten till anonymitet också ett motstånd mot censur, och för att vara immun mot censur krävs ett helt decentraliserat system. De första konkreta idéerna till decentraliserade, digitala kontanter kom 1998 när Wei Dai publicerade "B-money". Wei Dai var den första som föreslog "proof of work" som ett sätt att skapa pengar.
Idén var egentligen inte helt ny eftersom Adam Back redan hade använt denna princip i sitt Hashcash men Hashcash lanserades (trots sitt namn) inte som digitala kontanter utan som ett system för att förhindra spam. Varje användare som ville skicka ett mail var tvungen att bifoga ett bevis på att man (ens dator) utfört ett visst arbete, något som inte var ett problem om man ville skicka enstaka mail men skulle bli dyrt om man ville skicka ut massmejl.
I B-money fanns många av pusselbitarna till det som skulle bli Bitcoin men det var inte riktigt komplett. Proof-of-work för att styra inflationen, signeringen av transaktioner och den decentraliserade databasen nämns alla, men beskrivningen är inte tillräcklig för att faktiskt få det att funka.
Bit Gold
Nick Szabo är personen som myntade begreppet "smarta kontrakt" och en känd karaktär inom Cypherpunkrörelsen. 1999 beskrev Nick i en draft ett förslag till digital guld / digitala kontanter som han kallade Bit Gold och det är först här vi ser något som börjar likna en blockkedja (eller åtminstone så låter det så):
The bits which are the solution to the challenge are added to a multiparty hash chain (i.e., they are securely timestamped)
Dock har även Nicks förslag bitar som saknas för att få en fungerade, helt decentraliserad lösning. Hans förslag till ett "distributed property title registry" där ägandeskapet av bit gold ska lagras löser inte problemet med Sybil-attacker (alltså, där någon kan skapa upp massor av noder i systemet och på så vis få mer att säga till om). År 2005 skriver Nick om Bit Gold igen och kanske är det där inspirationen till det som ska dyka upp 3 år senare kommer ifrån.
Bitcoin
Den 18:e augusti 2008 registrerades domännamnet bitcoin.org och 1:e november samma år skickade någon som kallade sig Satoshi Nakamoto ett meddelande till en e-postlista om kryptografi som började såhär:
The bits which are the solution to the challenge are added to a multiparty hash chain (i.e., they are securely timestamped)I’ve been working on a new electronic cash system that’s fully peer-to-peer, with no trusted third party.
The paper is available at:http://www.bitcoin.org/bitcoin.pdf
Meddelandet kan läsas i sin helhet här och länken till bitcoin.pdf fungerar fortfarande. Mottagandet är svalt, de flesta som svarar är ganska skeptiska, kanske för att det verkar så osannolikt att någon till slut ska ha löst problemet med digitala kontanter, framförallt en person som ingen hört talas om. Men Satoshi är inte bara en teoretiker utan ska komma att visa hur systemet faktiskt fungerar i praktiken.
Två månader senare skapade Satoshi det första blocket i Bitcoins blockkedja, exakt hur det ser ut kan man se här. Blocket innehöll förutom genererandet av världens 50 första bitcoins följande meddelande: ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”. Meddelandet syftar på en artikel i brittiska The Times samma dag och utgör därmed ett bevis på att blocket inte skapats tidigare (vilket är viktigt då det visar att Satoshi inte kan ha en mängd förgenererade block undansparade).
Sex dagar senare, den 9:e januari 2009 släpptes version 0.1 av Bitcoin, vilket annonserades på samma e-postlista som det tidigare meddelandet.
Announcing the first release of Bitcoin, a new electronic cash system that uses a peer-to-peer network to prevent double-spending. It’s completely decentralized with no server or central authority.
De första åren
Inte speciellt mycket hände sedan under Bitcoins första år. Det dröjde till 16:e december innan v0.2 presenterades (här) och det verkar ha givit projektet lite mer fart för bara 2 veckor senare var det dags för den första ökningen av svårighetsgraden.
Den 6:e februari 2010 öppnade den första handelsplatsen för bitoins, Bitcoin Market.
Den 22:e maj 2010 köptes en pizza för 10000 bitcoins (!)
Den 7:e juli 2010 släpptes Bitcoin v0.3 och när ett meddelande om det några dagar senare postades på Slashdot strömmade en stor mängd nya användare in. Resten är historia.