Kryptovalutor fungerar med blockchain-teknik, en digital huvudbok där alla transaktioner sparas och verifieras. Varje gång en transaktion görs, kontrolleras den av ett nätverk av datorer istället för en central aktör som en bank. Detta system är utformat för att vara både säkert och transparent, vilket gör det svårare att manipulera eller hacka. Tack vare denna teknik kan pengar skickas direkt mellan två parter utan mellanhänder, vilket kan göra transaktioner snabbare och billigare.
Olika kryptovalutor delas in i olika kategorier baserat på deras syfte och funktionalitet.
Utility tokens är digitala tillgångar som används för att aktivera funktioner och tjänster på blockkedjor. De är grunden för smarta kontrakt och decentraliserade applikationer (DApps).
Dessa kryptovalutor förser smarta kontrakt med extern data från den verkliga världen för att möjliggöra mer avancerade användningsområden.
Stablecoins är utformade för att ha ett stabilt värde och används för att minska volatiliteten inom kryptohandel.
Dessa kryptovalutor är utformade för att fungera som digitala betalningsmedel.
Blockchain är tekniken som gör kryptovalutor möjliga. En blockchain är en distribuerad databas där varje transaktion sparas som ett "block". Dessa block länkas samman i en kedja, vilket gör det omöjligt att ändra tidigare transaktioner utan att ändra hela kedjan.
Systemet fungerar genom att flera datorer (noder) i nätverket verifierar och godkänner varje transaktion. Denna process eliminerar behovet av mellanhänder, vilket gör blockchain både transparent och säkert. Tekniken används inte bara för kryptovalutor utan också för andra tillämpningar, som digitala kontrakt och leveranskedjor.
Att investera i kryptovaluta kan vara ett sätt att diversifiera din portfölj, men det är viktigt att göra det på ett säkert och pålitligt sätt. Genom att använda tjänster som Safello kan du enkelt och tryggt köpa och sälja alla typer av kryptovalutor. Vill du lära dig mer om hur du kommer igång? Läs vår guide Köpa kryptovaluta.
Öppen — Kryptovalutor är tillgängliga för alla och kan skickas och ta emot via en egen wallet utan att man behöver skapa ett konto hos ett företag.
Transparent — Kryptovalutor använder blockkedjeteknik och är så gott som alltid baserade på öppen källkod, vilket gör att vem som helst kan granska systemen och hur de fungerar.
Decentraliserad — Ingen auktoritet kontrollerar hur och när en kryptovaluta skapas eller vilka transaktioner som godkänns. Detta bestäms helt av den programkod som deltagarna i nätverket kör.
Digital — Kontanter i all ära, men det finns stora fördelar med den digitala världen. Inga dyra transporter, du kan skicka dina pengar globalt och de är dessutom omöjliga att förfalska.
Psuedonym — När du skickar kryptovaluta så sparas transaktionen i en öppen loggbok som vem som helst kan läsa. Men ingen kan knyta en viss transaktion till just dig eftersom blockkedjor inte vet något om verkliga identiteter. Därför använder man ofta ordet "pseudonym".
Det finns numera också gott om projekt som försöker vara mycket mer än bara en valuta men där själva kryptovalutan är en fundamental byggsten. Pionjären bland dessa är Ethereum som lanserades 2014 och vars valuta ether fortfarande idag är den näst största efter bitcoin. På Ethereum kan man med s.k. smarta kontrakt bygga decentraliserade finansiella tjänster (DeFi), skapa egna tokens, NFT:er och mycket mera. Många konkurrenter till Ethereum, med liknande mål, har också lanserats under åren. Här hittar du några av de största projekten:
Sedan finns projekt som på olika sätt försöker skala Ethereum eller knyta ihop olika blockkedjor för att istället öka skalbarheten på det sättet. Några exempel är:
Det finns också plattformar som ska hjälpa till att ge smarta kontrakt information från "den verkliga världen", så kallade Orakel. Vissa av dessa plattformar har egna tokens, t.ex.:
De största valutorna efter bitcoin och ether är några s.k. stablecoins som är kryptovalutor som har ett stabilt värde gentemot t.ex. den amerikanska dollarn. Men är de ens kryptovalutor? Vi diskuterar det närmre i artikeln Vad är en kryptovaluta? Vill du lära dig och förstå mer om stablecoins hittar du också ytterligare artiklar från bitcoin.se här:
På coingecko.com listas just nu (februari 2022) över 12 000 kryptovalutor men det finns garanterat ännu fler. Det är viktigt att förstå att de allra flesta av dessa är i princip meningslösa projekt utan användare och utan någon handelsvolym. Vi skriver här på bitcoin.se om en del av de största kryptovalutorna så vi rekommenderar att du läser på ordentligt så att du förstår vad det handlar om och vad poängen och ambitionen med projekten är.
När bitcoin skapades 2008/2009 så var det första gången man lyckades skapa en verkligt decentraliserad valuta och detta gjordes genom att kombinera några olika existerande teknologier där proof-of-work nog får anses vara den viktigaste pusselbiten. Vi förklarar hur bitcoin fungerar på sidan Hur fungerar bitcoin? och den informationen stämmer ganska väl även med hur andra kryptovalutor baserade på proof-of-work är uppbyggda.
Senare har det kommit många idéer om andra sätt att skapa decentraliserade valutor och den populäraste av dessa kallas proof-of-stake.