Kryptovaluta är ett samlingsnamn för digitala valutor som inte kontrolleras av någon centralbank eller regering. Tillgångarna är varken knutna till någon underliggande tillgång eller bundna av ett visst land eller myndighet. Värdet på en kryptovaluta bestäms således enbart av utbud och efterfrågan.
De senaste åren har intresset för att investera i kryptovalutor ökat kraftigt, mycket tack vare potentialen till hög avkastning, teknologins innovativa karaktär och möjligheten att äga tillgångar utanför det traditionella finansiella systemet.
Kryptovalutor fungerar genom ett nätverk av datorer som verifierar och lagrar transaktioner i en gemensam, distribuerad databas – en så kallad blockkedja. Alla användare har en unik digital plånbok och varje transaktion signeras med hjälp av kryptografi för att säkerställa att den är äkta och inte kan ändras i efterhand.
Grunden för kryptovalutor är blockkedjeteknik (blockchain). Det är en öppen och transparent databas där alla transaktioner sparas i block som länkas ihop kronologiskt. Varje block innehåller en kontrollsumma från det föregående blocket, vilket gör det mycket svårt att manipulera informationen i efterhand. Konsensusalgoritmer, som t.ex. Proof of Work eller Proof of Stake, används för att validera nya block i nätverket.
I dag finns det en rad olika kryptovalutor med olika syften, tekniska lösningar och användningsområden. Här är några av dem populäraste:
Kryptovalutans historia tog sin början 2009 när Bitcoin lanserades av en anonym person eller grupp under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Projektet växte fram som ett svar på den globala finanskrisen 2008, med syftet att skapa ett alternativ till traditionella valutor och banksystem. Genom att använda blockchain-teknik kunde man skapa ett säkert, öppet och decentraliserat system där transaktioner kunde ske direkt mellan användare – utan mellanhänder.
Bitcoin banade väg för en helt ny digital ekonomi, och kort därefter började andra kryptovalutor ta form, med olika funktioner och visioner. Ethereum, som lanserades 2015, tog tekniken ett steg längre genom att introducera smarta kontrakt – programmerbara avtal som öppnade upp för nya tillämpningar inom exempelvis finans, spel och teknik. Sedan dess har tusentals kryptovalutor skapats, och intresset från både privatpersoner och institutionella investerare har ökat i takt med att tekniken mognat.
Öppen — Kryptovalutor är tillgängliga för alla och kan skickas och ta emot via en egen wallet utan att man behöver skapa ett konto hos ett företag.
Transparent — Kryptovalutor använder blockkedjeteknik och är så gott som alltid baserade på öppen källkod, vilket gör att vem som helst kan granska systemen och hur de fungerar.
Decentraliserad — Ingen auktoritet kontrollerar hur och när en kryptovaluta skapas eller vilka transaktioner som godkänns. Detta bestäms helt av den programkod som deltagarna i nätverket kör.
Digital — Kontanter i all ära, men det finns stora fördelar med den digitala världen. Inga dyra transporter, du kan skicka dina pengar globalt och de är dessutom omöjliga att förfalska.
Psuedonym — När du skickar kryptovaluta så sparas transaktionen i en öppen loggbok som vem som helst kan läsa. Men ingen kan knyta en viss transaktion till just dig eftersom blockkedjor inte vet något om verkliga identiteter. Därför använder man ofta ordet "pseudonym".