NFT:er används bland annat som digitala samlarobjekt, biljetter och inom gaming. De flesta förknippar däremot NFT:er med digital konst. En stor bidragande orsak till detta kan vara att media främst publicerar nyheter där NFT:er används som just konstobjekt. Ett exempel är att DN, GP, Aftonbladet, Ny Teknik och Expressen publicerade nyheten om att det digitala konstverket ”Everydays: The First 5000 Days” av Mike ”Beeple” såldes för 69 miljoner USD!
Samtidigt har stundtals mycket stor spekulation skett i dessa konstverk vilket kan vara orsaken till artiklar och diskussion främst handlat om priset, inte konsten och tekniken.
Så fungerar konst i form av NFT
Kortfattat är konst, i form av en NFT, ett digitalt konstverk vars ägandeskap registreras på en blockkedja. De primära fördelarna med denna tekniska lösning är samma fördelar som kommer med en blockkedja – digitalt ägandeskap som kan överföras P2P (mellan två personer utan behov av en tredjepart). Det kan gå till på följande sätt:
En konstnär skapar först ett digitalt konstverk, i detta exempel en bild. Det laddas sedan upp via en NFT-plattform vilket innebär att en NFT, eller flera NFT:er av samma bild, skapas. Det som sker är därmed att ett, eller flera, ”ägarbevis” registreras på blockkedjan som bevisar att en specifik blockkedjeadress äger bilden eller bilderna.
Om konstnären exempelvis väljer att skapa 10 bilder av sitt konstverk kommer det finnas 10 ”ägarbevis” kopplade till blockkedjeadressen som användes när dessa skapades. Konstnären har därmed 10 digitala konstverk (NFT:er) som kan säljas vidare.
Ägarbevis och bevis på konstnär
Inför försäljning bör konstnären tydligt bevisa sitt ägandeskap av den adress där dessa NFT:er skapades. Ett vanligt sätt att bevisa detta ägandeskap är via information på sin hemsida som kopplar samman konstnären med en adress/profil på en NFT-plattform.
Det har exempelvis förekommit bedrägerier där personer skapat profiler, på NFT-plattformar, i kända konstnärers namn. Därefter har en ”kollektion” av NFT:er publicerats på adressen och köpts av köpare som trott att de köpte av just den konstnären.
Sälja
Nu kan konstnären lägga ut dessa till försäljning på en NFT-plattform. Eftersom de säljs digitalt kan personer från hela världen se, och köpa, konstverken. Detta genom att interagera med NFT-plattformen och betala den angivna summa som konstnären begär för sitt konstverk. Eftersom denna handel sker via smarta kontrakt kan bägge parter vara säkra på att transaktionen kommer att gå igenom utan att behöva lita på motparten. Vid en försäljning uppdateras blockkedjan och ägarbeviset kommer att finnas tillgängligt på en annan blockkedjeadress.
I jämförelse mot fysisk konst
Genom att jämföra med hur ägandet av fysisk konst skulle kunna registreras via en databas förtydligas hur NFT-konst fungerar.
En konstnär skulle kunna måla en tavla i tio exemplar och sälja dessa samt bifoga ett äkthetsintyg. Intyget registreras även i en databas hos konstnären och om tavlan säljs vidare uppdateras denna databas.
Tavlorna skulle till och med kunna hänga kvar på galleriet eftersom ägandeskapet bevisas genom äkthetsintyget som köparen har. Vem som helst kan använda bilder på tavlan - men det är äkthetsintyget som avgör vem som äger originalet. Detta på samma sätt som att vem som helst kan använda en digital bild – men det är registreringen på blockkedjan som visar vem som äger originalet.
Skulle det plötsligt finnas elva exemplar på marknaden är det enkelt att kontrollera vilka tio som är äkta. Detta genom att gå till registret hos konstnären och matcha detta mot tavlorna på marknaden. Finns inget register behöver en noggrann granskning ske av konstexperter för att avgöra äktheten. Det är alltså betydligt enklare om det finns ett register…
Det finns däremot flera svagheter i att bekräfta ägandeskapet och äktheten via ett register hemma hos konstnären. Det skapar både ett behov av att lita på konstnären (centralisering) samt att registret behöver uppdateras vid varje ägarbyte, något som är svårt om tavlan byter ägare i en helt annan världsdel.
Med en NFT sker uppdatering av registret löpande när konstverket byter ägare dvs. skickas mellan olika blockkedjeadresser. Dessutom är det alltid möjligt att gå tillbaka och se samtliga transaktioner och på detta sätt säkra dess äkthet.
Digital konst – med unik äganderätt
Att skapa, och sälja, digitala konstverk är inget nytt. Foton, illustrationer och annan grafik har länge sålts till både privatpersoner och företag. Det sker främst genom licenser som ger köparen rätt att använda konstverket till vissa specifika syften. Ett alternativ är att den fulla rättigheten till bilden säljs vidare medan ett annat alternativ är att sälja samma bild flera gånger tillsammans med en begränsad licens. Exempel på plattformar för denna handel är Devianart och Pixabay.
Det som gör NFT:er unikt är att ägandeskapet är registrerat på en decentraliserad blockkedja som automatiskt uppdaterar ägandeskapet vid försäljning/överföring. Därmed kan digitala filer anses vara unika – även de två som utseendemässigt är identiska. Om detta ger konstverket ett större eller lägre värde är upp till betraktaren att avgöra.
- Digitalt ägandeskap
Den tekniska lösningen, med en decentraliserad blockkedja, möjliggör ett digitalt ägandeskap. Den som köpt ett konstverk är ägaren av just den digitala bilden. Ett ägandeskap som kan bevisas på en blockkedja oavsett hur många gånger som bilden säljs vidare. Det kan ställas mot licens-lösningen som hittills varit vanlig vid försäljning av digital konst.
- Äkthet
Ett digitalt konstverk kan massproduceras betydligt lättare än ett fysiskt konstverk. Men trots detta kan äktheten i originalverket betydligt enklare bevisas. Transaktionshistorien för en NFT är offentlig, via blockkedjan, och därmed går det att ”spåra” när den skapades och från vilken blockkedjeadress den första gången skickades. De konstverk som inte har en blockkedjehistorik som leder tillbaka till konstnären är därmed bara kopior.
”Bara en JPG-bild”
En vanlig kritik mot NFT som konstform är att köparen ”bara betalar för en JPG-fil”. Dessutom kan vem som helst se bilden, spara ner den på sin dator samt använda den i egna projekt. Varför betala 65 miljoner USD för något som lika gärna kan laddas hem med ett par musklick…
Även här bör en jämförelse ske mot traditionell fysisk eller digital konst. Vad är det som ger dessa ett värde? Hur kan Pablo Picassos Fillette à la corbeille fleurie säljas för 115,1 miljoner (år 2018) när en kopia på tavlan kan skapas för några hundra kronor…
Det handlar återigen om originalitet, ägarskap och att kunna vara säker på att konstnären har skapat det konstverk som köps. Med NFT:er finns detta sparat på blockkedjan. Med fysisk konst måste köparen förlita sig på namnsignaturer på tavlan och experter som garanterar äktheten.
NFT konst i Sverige
Att NFT som konstform växer märks även på den svenska konstmarknaden. Ett exempel är Artely Fine Art Gallery som är ett onlinegalleri för ”både fysiska konstverk och digital konst i form av NFT”. Bland annat erbjuder de kurser för konstnärer i vad NFT är för något, hur de säljs och vilka fördelar det innebär. I en kommentar till Bitcoin.se säger Alexander Antonov, från Artely, att NFT är en förutsättning för det nya internet.
”För den digitala konsten är NFT-teknologin själva grundbulten eftersom det för första gången någonsin gör att man kan styrka äktheten och ägandeskapet av den. På sikt kommer den att vara en dominerande konstform. NFT-teknologin är en förutsättning för det nya internet, WEB3, och är här för att stanna, precis som kryptovalutor.”
Nedan visas två konstverk som säljs som NFT via Artely. I detta fall kan betalning ske i kryptovalutan Ether.
Ett annat exempel är att Konstnärernas Riksorganisation, under 2022, publicerade fem artiklar på Kro.se om NFT som konst. De flesta av dessa artiklar är neutrala eller positiva även om det ofta varnas för de många bedrägerier som finns inom branschen.
Även konstplattformen Konst.se har en artikel om NFT:er som konstverk. I en uppdatering av artikeln, från januari 2023, framställs det däremot tydligt att de är mycket skeptiska till NFT som skapas och kopplas till originalverk.
”Vi ser idag inga fördelar för konstnärer att skapa NFT:s kopplade till sina orginalverk – det tillför inget riktigt värde, vare sig för konstsamlaren eller till konstnären”.
Synen på vad som är, eller kan vara, konst går självklart isär. Detsamma gäller varifrån konst får sitt värde. En JPG-bild som registreras i ett decentraliserat ägarregister kanske sätter den diskussionen på sin spets…
Läs mer:
Alla pratar om NFT- Seminarium som arrangerades av Konstnärernas Riksförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund.
NFT Checklista för Upphovspersonerna – Checklista som underlättar för upphovspersoner att skapa, hantera och sälja NFT:er på ett säkert sätt. Utgiven av Konstnärernas Riksförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund.
Artely– Svenskt onlinegalleri för ”både fysiska konstverk och digital konst i form av NFT”.
Recension på How to NFT – Boken är utgiven av Coingecko och går pedagogiskt igenom grunderna för vad en NFT är och vilka större användningsområden som NFT har eller kan få i framtiden.
Kommentarer