I de tidigare delarna av den här artikelserien har vi fått läsa om entreprenören Ire från Nigeria och läkaren Mo från Sudan. I den tredje och sista delen förflyttar vi oss ytterligare österut, till Etiopien, för ännu en historia om vilken roll bitcoin kan spela i Afrika.
Etiopien
Kal Kassa är en etiopisk affärsman. Hans hemland har nära 120 miljoner invånare, och 70% av dem har inte tillgång till ett vanligt bankkonto. I Etiopien, säger han, finns fortfarande områden där salt används som betalmedel.
I den avlägsna regionen Afar i de nordöstra delarna av landet, där landskapet karaktäriseras av vulkaner, djupa bergsskrevor och öken, gör man som man alltid gjort: utvinner salt ur gruvor. Det är sedan flera dagars vandring till fots för att ta sig till och från marknaden där saltet kan bytas mot andra varor. Saltet är deras värdebevarare, deras bytesmedel och deras räkenskapsenhet. Ordet amole som betyder salt, har t.o.m. fått ge namn åt en bank-app i Etiopien.
Enligt Kassa lever 70% av Etiopiens befolkning på landet. Bortsett från huvudstaden Addis Abeba med 5 miljoner invånare, är det få som har tillgång till bankkonton eller smartphones. Totalt sett är bara 25 miljoner etiopier uppkopplade och det finns ingen öppen kapitalmarknad; det är inte tillåtet att fritt växla inhemsk valuta (birr) mot t.ex. US-dollar, eller tvärtom. Sorgligt nog, säger Kal, styrs landet med militant marxism och ekonomisk centralisering.
Den officiella valutakursen, fastställd av centralbanken, är 40 birr per US-dollar, men på svarta marknaden kostar US-dollarn 55 birr. På liknande sätt är den officiella inflationen på runt 20%, men t.ex. matpriserna har stigit mycket mer än så. Traditionen bjuder att man köper en kyckling eller ett lamm till påsk. När Kassa började jobba som konsult i Etiopien 2013 kunde man få ett lamm för 1 500 birr. Idag får man betala minst 5 000, ibland så mycket som 7 000 birr.
De statliga lönerna stiger en del, men håller inte jämna steg med inflationen. Kal uppskattar att lönerna fördubblats de senaste tio åren, men varor har blivit mellan tre och fem gånger dyrare. P.g.a. den ständigt höga inflationen, använder överklassen istället US-dollar som sin räkenskapsenhet. Utanför de större städerna är människorna däremot utlämnade åt birren. Deras levnadsstandard sjunker i takt med värdet på deras pengar. Därför används ofta boskap och får som värdebevarare. De som har möjlighet använder guld. US-dollar är officiellt olagliga.
Regeringen är orolig att folk helt ska överge birren till förmån för US-dollarn, så att den inhemska valutan till slut blir värdelös. Men dubbelmoralen är slående; för egen del försöker de komma över så mycket US-dollar som möjligt. Om t.ex. en medborgare arbetar inom turistnäringen har denne rätt att inneha ett dollarkonto, för att kunna ta betalt i US-dollar. Kontot får också användas för att importera utländska varor i upp till två månader. Men om inte pengarna används inom den angivna tiden, växlas de automatiskt till birr enligt den officiella hittepå-kursen på 40 birr; trots att deras faktiska värde är 55 birr.
Kassas egen bror arresterades och fängslades för att ha blivit påkommen med $20 på fickan. Det är alltså i Etiopien fängelstraff på att använda en bättre valuta.
Med start 2018 genomgick Etiopien en rad reformer. Deras nye unge ledare fick t.o.m. Nobels fredspris för sina försök att stifta fred med grannlandet Eritrea. Efter mer än 25 år som polisstat, vädrade människorna nu ett mer öppet politiskt klimat och ett stegvis liberalare styre. Tre år senare kan vi tyvärr konstatera en lång rad demokratiska bakslag i form av förtryck, etniska spänningar och beväpnade konflikter. Det osäkra läget har skapat en enorm kapitalflykt. Etiopiens import är också större än exporten, t.ex. kommer alla bilar, alla sjukvårdsprodukter och all olja från utlandet.
I detta utsatta läge tvingas medborgarna att köpa statsobligationer som Kassa krasst noterar ha negativ ränta. Han ser dem som obligatoriska donationer till staten. Kassa föddes i Etiopien, men familjen lämnade snart landet och han växte upp i Kalifornien. I slutet av 2013 flyttade han tillbaka för att arbeta på Grant Thornton. Det fortsatte han med fram till förra sommaren (2020), då regeringen stängde ner internet.
Det gick att ringa och skicka SMS, men datatrafiken var avstängd. Enligt regimen var det för att skydda landet mot rebeller. I kombination med covid-lockdown blev situationen i längden ohållbar, så han valde att med bara en ryggsäck som baggage flytta tillbaka till USA.
Kassa fick höra talas om Bitcoin första gången 2013, då hans rumskompis på Chapman University började med mining. Men poletten trillade inte ner för honom genast, det skulle dröja ytterligare några år innan han insåg Bitcoins fulla potential. På flygplatsen i Addis Abeba, på väg tillbaka till USA slog det honom: Om jag hade haft mina besparingar i guld och boskap, hur skulle jag då få med mig dem härifrån?
Idag har Kassa startat en grupp på Telegram genom vilken han kan betala frilansare, grafiska designers och översättare i Etiopien i bitcoin. Enligt honom använder de flesta bitcoiners i USA det som en investering eller som ett sparkonto. För honom själv är dess viktigaste roll ett bytesmedel och ett betalningssätt. Det är både enklare och billigare än alternativen och har blivit en del av hans vardag.
Han använder Lightning Network för att betala sina kontakter hemma i Etiopien. De får hjälp att sätta upp Blue Wallet, en gratis open-source app, som han sedan kan skicka pengar till. Att på ett ögonblick så smidigt kunna skicka värde till andra sidan jorden väcker förundran hos honom.
Mottagarna av pengarna använder Blue Wallet som sparkonto och växlar till den lokala valutan när de behöver på peer-to-peer-marknadsplatser. Detta tillvägagångssätt har enorma fördelar jämfört med Western Union och sparkonton i birr: nyligen fick Kassa betala $13 för att skicka $100. Nu kan mottagarna få hela summan, istället för att myndigheterna stjäl en stor del via den statliga växlingskursen. Mottagarna är sina egna banker och ingen kan devalvera eller på distans konfiskera deras besparingar. Detta är, säger Kassa, revolutionerande.
Kassa ser också bekymmer med Bitcoin. I t.ex. Etiopien är regeringen väldigt avigt inställd till internet via satellit, den som blir påkommen med sådan utrustning riskerar fängelse. Han oroar sig alltså för säkerheten för dem som kör sin egen fullnod. Han ser också risker med den låga kunskapsnivån som gör att många inte förstår skillnaden på bitcoin och andra coins och omedvetet väljer wallets där individen inte själv har kontroll över sina privata nycklar (custodial wallets). Han är också på sin vakt mot alla nya billiga smartphones som väller in i landet från ZTE och Huawei, alltså från Kina. Det känns inte säkert att förvara bitcoin på dessa. Mobilnätet är dessutom opålitligt, vilket gör att även smartphone-ägare behöver kontanter för att säkert kunna göra betalningar.
Det största hindret av alla tror han kan vara falska löften från andra kryptovalutor. Speciellt ser han Cardano som ett stort hot. I en video pratar grundaren om ett samarbete med den etiopiska regimen där 5 miljoner studenter ska registreras i blockkedjan och skryter med att varje steg de tar, akademiskt och ekonomiskt ska kunna följas genom livet för att urskilja vilka som är “duktiga” medborgare: “Vår vision och våra mål är helt i linje med den etiopiska regimens”.
Kal Kassa fruktar att många etiopier kan bli ett lätt byte för Cardano och liknande företag. I kontrast till dessa är han tacksam för Bitcoins oberoende av de tjuvar och byråkrater som styr hans land.
Vad tänker han då om Gates och Buffet? Kassa fick faktiskt chansen att besöka Berkshire Hathaway eventet i Lincoln, Nebraska, för några år sedan. Det var en mäktig känsla att vara en av de 40 000 deltagarna. Men han upplevde eventet som inåtvänt och navelskådande, vilket kan förklara hur de stora jättarna kunnat undgå hur korrupt världen runt dem är. De ser inte vattnet de simmar i, de är för nära och för integrerade. De verkar helt blinda för de enorma summor som tvättas genom banksystemet varje år. Det är naivt och själviskt av dem att bara fokusera på bristerna med Bitcoin och helt ignorera den skadliga verkan som dollar-systemet haft på utvecklingsländerna. Han är glad att dessa investerare är dinosaurierna, att de inte tillhör framtiden.
I Etiopien finns däremot mycket framtid, 75% av befolkningen är under 27 år. När de väl kommer igång med Bitcoin, sprids tekniken snabbt vidare till vänner och familj, tror Kassa. Anammandet kommer inte att ta årtionden, utan år. När han 2013 flyttade tillbaka till Etiopien var 5 miljoner uppkopplade, idag är den siffran 25 miljoner. Inom fem år tror han att majoriteten har en internetuppkoppling och att Bitcoins utbredande kommer följa som ett brev på posten.
Det allra viktigaste nu är kunskapsspridning. Därför har Kassa översatt "The Little Bitcoin Book" till Amharic, och det är så vitt han vet den första längre texten i ämnet som översatts till något av Etiopiens tre största språk.
På frågan om han är orolig för att regeringen ska slå till mot Bitcoin svarar han ungefär såhär: det blir svårt att hindra ambitiösa och flitiga etiopier från ett bättre liv, när de inser att möjligheten finns. Befolkningen är ung, kreativ och snabb på att ta till sig nyheter. Att stoppa dem är inte möjligt. Folk är trötta på fattigdom och på att tjäna pengar som går upp i rök.
Idag är det krig Etiopien. Om vi är villiga att döda varandra för att lösa våra problem, är vi definitivt villiga att testa om Bitcoin kan vara ett bättre alternativ. Detta tror Kassa, kommer bli en fredlig revolution.
Avslutning
Efter att vi fått ta del av Aderinokuns, Mos och Kassas vittnesmål om på vilket sätt och i vilken utsträckning Bitcoin är värdefullt för dem i deras vardag, blir kontrasten till de finansiellt priviligierade västerländska rösterna slående:
- “råttgift”
- “I would short it”
- “hajpad och övergående trend”
- “jämförbart med att handla frimärken”
- “betydligt mer riskfyllt än att handla i riktiga valutor”
För de flesta människor på vår jord är det regeringen som sviker den enskilda människan. Det är regeringen som är skurken. Teknik som befriar människor ska inte blankas, den ska investeras i. Och till dig som känner dig trygg inuti din finansiellt privilegierade bubbla: bered dig på ett paradigmskifte.
Detta var den tredje och sista delen i en artikelserie om finansiella privilegier. Texterna är en fri översättning av artikeln Check Your Financial Privilege, skriven av Alex Gladstein, Chief Strategy Officer på Human Rights Foundation. Alex har dessutom skrivit en bok med samma namn som alldeles nyligen släppts.
Publicerad med tillstånd av Alex Gladstein.