Med dagens mediefokus och den i väst rådande världsbilden glömmer man lätt att vi tillhör en finansiellt privilegierad minoritet. Vi har tillgång till både bankkonto och finansiella produkter som skyddar mot inflation. Inne i vår bubbla finns inget större behov av Bitcoin.
Warren Buffett, tidigare världens rikaste person, kallar Bitcoin för “råttgift i kvadrat”. Han har varnat folk för att sätta sitt hopp till denna “värdelösa vanföreställning”. Bill Gates, som även han varit världens rikaste man en gång, har sagt att Bitcoin är en bubbla, som man kan tjäna pengar på, bara tills den oundvikligen spricker, och att han skulle blanka den om han kunde. Det finns även gott om svenska tungviktare som förkastar Bitcoin:
- Riksbankschefen Stefan Ingves har sagt: “Privata pengar brukar kollapsa förr eller senare. Visst kanske man kan bli rik på att handla bitcoin men det är jämförbart med att handla frimärken”.
- Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski ser valutan som en “hajpad och övergående trend”.
- Statsminister Magdalena Andersson vill varna alla som köper bitcoin att det är betydligt mer riskfyllt än att handla i riktiga valutor som har centralbanker bakom sig.
- Sparekonomen Claes Hemberg kallar Bitcoin för ett dyrt pokemonkort.
De finansiella privilegier vi åtnjuter och tar för givet förblindar och förvränger vår verklighetsuppfattning. Känner vi oss ens privilegierade? Det är vi nämligen. Rejält.
Majoriteten av världens befolkning, hela 87%, föds i ett land där invånarna är utlämnade åt en väsentligt opålitlig valuta. Hela 1,2 miljarder människor lever sina liv i samhällen med två- eller tresiffrig inflation. De har inte tillgång till sunda pengar. De kan inte spara för framtiden. Hur ser ett sådant liv ut? Det du tjänar behöver konsumeras direkt, innan köpkraften går förlorad. Konflikter, våld, svarta marknader, politiskt förtryck och hejdlös korruption skulle troligtvis vara en del av din vardag.
Tänk dig sedan vidare att det skulle dyka upp en ny valuta som alla med tillgång till internet kan använda, på lika villkor. Nätverket är globalt, det finns ingen censur eller diskriminering och pengarna är relativt svåra för skurkstater att konfiskera. Skulle du bli intresserad? Det är du isåfall inte ensam om. En revolution i det tysta sprider sig över världen. Hittills har stater och större företag styrt och ställt kring pengar. Detta är något som nu håller på att förändras i grunden, en maktförskjutning pågår.
För att få insyn i hur Bitcoin i skrivande stund förändrar världen följer i den här artikelserien tre berättelser ur verkligheten. De tre länder som representeras har en gemensam befolkning som vida överstiger USAs. Bitcoin är en protest, en livlina och en väg ut. Läs och njut av framtidshoppet.
Nigeria
Ire Aderinokun är entreprenör och mjukvaruutvecklare från Lagos. Hon är också medgrundare av företaget Buycoins, en av västafrikas största handelsplatser för bitcoin. Hon är också en uppskattad talare och grundare av Feminist Coalition, som kämpar för kvinnors rättigheter i det nigerianska samhället.
Aderinokun ser på Nigeria som en smältdegel, ungefär som Afrikas USA. Ekonomin är kontinentens största; så även befolkningen på 200 miljoner invånare.
Som i många andra stater där det mesta av inkomsterna kommer från export av olja och mineraler, är korruptionen vida utbredd. Klyftorna är stora och fortsätter växa; varje minut hamnar ytterligare sex nigerianer under fattigdomsstrecket. Miljoner söker sig till städerna i hopp om att hitta arbete, men förgäves. Arbetslösheten är hög, speciellt bland unga, och 62% av befolkningen är under 25 år. Men nöden är också uppfinningarnas moder; Aderinokun är djupt imponerad av entreprenörskapet hon ser omkring sig. Man gör det man kan för att överleva. Att ha en sidoverksamhet utöver det vanliga jobbet är vanligt.
Behovet av extrajobb beror delvis på landets ekonomiska situation. Den officiella inflationen ligger på ca 15%, och på mat är den ännu högre. Aderinokun har själv bevittnat nairans fall från 100 till 500 per US-dollar. Hon upplever att folk är ganska medvetna om att toppskiktet på det här sättet, genom att urholka valutan, stjäl från befolkningen. Det har normaliserats, så till den grad att om du får en statsanställning, förväntas du försörja inte bara dina allra närmaste utan, beroende på befattning, en större eller mindre cirkel av människorna som finns omkring dig. Pengarna sipprar ner från toppen via svågerpolitik. Detta är Cantilloneffekten in action: de som sitter närmast sedelpressarna gagnas, på bekostnad av alla andra.
Den officiella inflationen ligger på ca 15%, och på mat är den ännu högre. Aderinokun har själv bevittnat nairans fall från 100 till 500 per US-dollar.
Under sin uppväxt har hon sett människor försöka bevara sin köpkraft genom att växla till sig US-dollar, skicka pengar utomlands eller köpa fastigheter. Men bara ett fåtal har sådana möjligheter. Med Bitcoin förändras spelreglerna och alla med tillgång till internet får nu möjlighet att komma undan det opålitliga och exploaterande statliga monetära systemet.
Aderinokun hörde talas om Bitcoin 2016. Hon och hennes vänner tänkte att detta kanske kunde vara ett smidigt sätt att skicka pengar utomlands. Det visade sig vara både enklare och snabbare jämfört med traditionella transaktioner från Nigeria till USA. Då bestämde hon sig för att starta Buycoins. Det var just betalningsmöjligheten som först attraherade henne, att det kan vara enkelt istället för krångligt att skicka pengar från en plats till en annan, t.o.m. över landsgränser. Det här såg hon som Bitcoins verkliga styrka.
Utöver handelsplatsen utvecklade de en app som de kallade SendCash. I första hand skulle det hjälpa folk utanför Nigeria att skicka hem pengar till nära och kära. Förut behövde mottagaren ett inhemskt bankkonto för US-dollar, vilket är jättesvårt att öppna. Och även om man lyckas med att öppna ett sådant konto, kan det uppstå problem vid växlandet till naira. Här finns helt klart förbättringspotential.
Med SendCash, kan användare i USA skicka bitcoin till appen som inom ett par minuter sätter in motsvarande naira på ett nigerianskt bankkonto. Idag skickas pengar med hjälp av bitcoin-nätverket också åt andra hållet: till USA, från både Nigeria och Ghana.
Aderinokun säger att ca 45% av befolkningen har tillgång till internet, mer än hälften är alltså ännu utestängda. Det finns t.ex. stora mängder internflyktingar utan tillgång till uppkoppling. Men hon anser ändå att hennes arbete är viktigt, för de miljoner invånares skull som har internet. Många av dessa delar dessutom med sig till de som inte har.
Miljarder människor sitter fast i bristfälliga valutor som inte håller måttet. För många av dessa erbjuder Bitcoin ett alternativ som löser reella problem.
På frågan vad hon skulle vilja säga till den privilegierade eliten i väst, svarar hon att en del av kritiken mot bitcoin kan behöva debatteras, som exempelvis påverkan på miljön, men hon ifrågasätter uttalanden om att det inte skulle finnas några fördelar alls, att det är ett ponzibedrägeri, eller bara till för spekulation. De förstår inte, säger hon, hur viktigt Bitcoin är för dem som inte har tillgång till US-dollar. Miljarder människor sitter fast i bristfälliga valutor som inte håller måttet. För många av dessa erbjuder Bitcoin ett alternativ som löser reella problem.
Att detta bara skulle vara för de redan rika tycker hon låter absurt. Det ger arbetstillfällen, det hjälper människor att överföra värde till utländska valutor och det möjliggör handel där det tidigare inte var möjligt att handla. För Feminist Coalitions del, gav det skydd mot finansiellt förtryck och frysta bankkonton. I Nigeria sitter man inte bara på sina bitcoin, här används de, för att de behövs.
Tittar man framåt, tror Aderinokun att kunskapsspridning och utbildning är det allra viktigaste. Vilseledande information och missuppfattningar om bitcoin är väldigt utbrett. Det man vet, om man vet något, är att priset hela tiden stiger. Bortom det kan de flesta inte se, scams och bedrägerier är ett enormt problem. Men den långsiktiga trenden är ändå att kunskap sprids och fler och fler förstår vad bitcoin är på riktigt. Man ser att bitcoin är volatilt, men att trenden är uppåtgående och inte som nairan, på ständig nedgång.
Aderinokun vill också bidra till att underlätta växling mellan nairan och kryptovalutor. Buycoins arbetar med ett stablecoin, NGNT, som hon säger kan vara till hjälp för människor som inte har tillgång till tranditionella bankkonton. Det här är ett viktigt arbete, eftersom regeringen hela tiden har siktet inställt på Buycoins och andra handelsplatser. Nyligen deklarerade regeringen att bitcoin inte är ett lagligt betalmedel och att banker inte skulle behandla det som ett sådant. I efterhand förtydligade man att det fortfarande är tillåtet för privatpersoner att handla, men finansiella institutioner ska hålla sig borta. Buycoins har haft svårt att hålla naira, eftersom bankerna inte vill samarbeta med dem. Men nu har det löst sig, då de har gått över till en peer-to-peer-lösning. När kunder behöver sätta in eller ta ut naira, matchas de ihop på en digital peer-to-peer marknadsplats.
Aderinokun tror inte att det på riktigt går att förbjuda Bitcoin. Det regeringen kan göra är att — som de redan gjort — tvinga institutioner att hålla sig undan. Men de kan inte hindra individer från att använda hårdvaru-wallets eller utföra transaktioner i ett peer-to-peer-nätverk. Ingen kan stoppa mig, säger hon. Det är som att säga att regeringen skulle förbjuda Facebook. Då måste man förbjuda hela internet, vilket skulle få katastrofala konsekvenser för hela landet. Det regeringen istället borde göra är att främja utvecklingen av bitcoin genom att sätta sig in i ämnet och samarbeta med handelsplatserna. Då ges nigerianerna möjlighet att kopplas samman med resten av världen. Hon tror att regeringen skulle tjäna på detta. Om de tar till sig den nya tekniken före andra länder skulle de få en konkurrensfördel. Men än så länge har de lång väg kvar till den insikten.
Inför framtiden är Aderinokun hoppfull; hon har sett bitcoins potential. Hon har sett vad det kan bidra med i kampen för mänskliga rättigheter. I oktober 2020, mitt under en landsomfattande protest mot SARS (en ökänd specialstyrka inom polisväsendet som terroriserar medborgare) började Feminist Coalition acceptera donationer via det internationella fintech-företaget Flutterwave. I början var allt frid och fröjd, men sedan slog regimen till mot dem och deras bankkonto frystes. Nu var bitcoin det enda kvarvarande alternativet. Det var deras enda möjlighet att ta emot, spara och betala. De satte upp en BTCPay-server som kunde ta emot donationer från hela världen på ett sätt som kunde skydda givarnas identitet och samlade därigenom in drygt sju BTC (vilket då motsvarade ca 900 000 SEK).
Detta blev en viktig erfarenhet, många unga lärde sig om Bitcoin och vilket användbart redskap det kan vara i kampen för mänskliga rättigheter. Erfarenheten förnyade och fördjupade hennes tilltro till de produkter de utvecklar inom Buycoins. De insåg Bitcoins stora värde och att det är bortom regeringens kontroll. Därför tror hon nu att Bitcoin i framtiden kommer ha samma genomslag som radio, TV och internet. På frågan om hon är orolig för en framtid där regeringarna inte längre kontrollerar pengarna, svarar hon nej. Det gör henne tvärtom hoppfull. Det finns nackdelar med att hela tiden trycka mer pengar, att ta bort den möjligheten är inte nödvändigtvis av ondo, avslutar hon.
Avslutning
Detta var den första delen i en artikelserie om finansiella privilegier där de följande två delarna innehåller berättelser från Sudan och Etiopien. Texterna är en fri översättning av artikeln Check Your Financial Privilege, skriven av Alex Gladstein, Chief Strategy Officer på Human Rights Foundation. Alex har dessutom skrivit en bok med samma namn som alldeles nyligen släppts.
Publicerad med tillstånd av Alex Gladstein.