Vem vinner i längden?

Bitcoin-dödaren och Ethereum-dödaren

Att blockchain kommer förändra vårt samhälle lika mycket som internet och mobiltelefonen gjort är bortom allt tvivel. Anledningen täckte jag i den första artikeln i den här mini-serien.

I den här andra och sista delen fokuserar jag i stället på vilken blockkedja som kommer att “vinna” i längden. 

Jag är fullt medveten om att detta är ungefär som att debattera vilken religion som är “bäst”. En blockkedjeentusiast som investerat en stor del av sin personliga förmögenhet i blockkedja X blir sällan övertygad om att blockkedja Y har bättre framtidsutsikter. I stället tenderar han eller hon bli rosenrasande om någon ens föreslår möjligheten. 

Den här artikeln kommer därmed göra mig impopulär hos i princip alla - just nu. Längre fram hoppas jag att den kommer hjälpa er navigera den här industrin under år eller kanske t.o.m. decennier framöver.‍

Vilken Smart Contract Platform är Bäst?

Under de här åren som jag studerat innovationen i blockkedjeindustrin så har en sak konstant förbluffat mig. Nästan alla tror att det inte finns något att lära från historien, medan det i själva verket finns enorma paralleller till tidigare ekosystem, tidigare tekniksprång, tidigare samhällsproblem- och lösningar.

Låt oss börja med plattformar för smarta kontrakt, där vi ju har många protokoll som löser ungefär samma problem, medan de skiljer sig åt i ett antal dimensioner:

• Kapacitet
• Hastighet
• Kostnad
• Ålder
• Antal användare
• Grad av decentralisering
• Programmeringsspråk

The “100 billion dollar question” är då:

• Kommer Ethereum, som var först och därmed har flest användare och högst grad av decentralisering, fortsätta vara störst “för alltid” tack vare sin närverkseffekt och first mover advantage? Man kan argumentera att då de flesta blockkedjeapplikationer har någon form av peer-to-peer element så blir den största tekniken alltid mer attraktiv att använda. Nackdelen med en stor installerad bas och hundratals miljarder dollar på spel, är att det absolute inte får bli någon bugg i koden. Tyngden av ansvaret på axlarna kan göra att progress och utveckling blir långsamt. De flesta som var med tidigt har kanske också blivit väl kompenserade ekonomiskt och är kanske inte lika hungriga.
• Eller, kommer nya kompatibla Smart Contract (SC)-protokoll, som i många dimensioner är bättre, ta över på sikt? Det finns nu en lång rad protokoll som är bit-kompatibla med Ethereum Virtual Machine (EVM) dvs man kan ta källkoden man utvecklat på Ethereum och flytta hela projektet till en annan blockkedja på 10 minuter, och då omedelbart få högre kapacitet, snabbare transaktioner och lägre kostnad för användarna. BSC, AVAX, FTM, MATIC, TRON m.fl. alternativ faller i den här kategorin. Nya, hungriga utvecklare och investerare kommer in utan tyngden av en stor installerad bas, kan ta större risker och därmed springa snabbare.
• Eller, kommer nya SC-protokoll som inte är EVM-kompatibla vinna? Protokoll som Solana SOL och Cardano ADA argumenterar att de löst fundamentala problem på ett sätt som Ethereum aldrig kan göra och därmed är mer sannolika vinnare i längden. Hindret för etablerade protokoll att byta plattform är större, både på utvecklingssidan eftersom källkoden då behöver göras om, och eftersom användarna måste lära sig nya verktyg och processer. Å andra sidan gör mindre legacy att nya spelare kan bygga modernare lösningar på gamla problem. Och behöver man “starta om blockkedjan” några gånger så känns det acceptabelt när allt är nytt.

Vid det här laget brukar boxningsmatchen komma igång. Tekniska argument om vad som är “bäst” är en oändlig källa till debatt. Vilken avvägning mellan transactions per second (tps) och decentralisering är bäst? Kommer L2 faktiskt lösa Ethereums härdsmälta i transaktionskostnader? 

Marknadsföringsmässiga argument finns också. Det klassiska exemplet med Betamax som var på många sätt en bättre teknik medan VHS, brukar ofta komma upp. Vissa av de här protokollen är VC-backade med stora marknadsföringsbudgetar.

Man kan också dra paralleller till t.ex. webbläsare. Först NCSA Mosaic, sedan Netscape Navigator, därefter Internet Explorer och så Google Chrome har alla varit fullständigt dominerande under en epok. Nu 2022 använder jag nog mest Safari på min iPhone.

Så vem har rätt? 

• Är Ethereums first mover advantage ointagligt? 
• Eller kommer tekniskt bästa protokollet vinna i längden, dvs vi ska titta efter högst tps till lägst kostnad, som ett enkelt resultat av marknadsekonomins lagar?
• Eller ska vi se detta mer från ett filosofiskt perspektiv där mest decentraliserat är den religion vi alla måste följa om vi vill vara renläriga blockdedjeapostlar tills vi förlöses vid penningens altare?
  

TVL $18 bn till $243 bn och ETH 97% till 63%

Innan vi svarar på frågan kan vi titta på vad som hänt under 2021 och då specifikt på Total Value Locked, TVL för de olika protokollen. TVL är ett bättre mått på faktisk användning än market cap som är drivet mer av spekulation.

Vi kan göra flera intressanta observationer från den här statistiken:

1. Ekosystemet har haft tillväxt totalt, från $18.7bn till $244bn på bara ett år. Det gör disruption av den dominerande spelaren lättare.
2. Ethereums andel sjönk rejält, från 97% till 63%.
3. Den första riktiga utmanaren var BSC som på bara några månader såg ut att vara på god väg att fullständigt krossa Ethereum redan under 2021, men den tillväxten kom av sig och BSC såg en sjunkande andel under andra halvan av 2021.
4. Antalet utmanare med ansenlig marknadsandel växte enormt under året. 

När man tittar på detta känns det inte omöjligt att Ethereum blir ersatt av något annat. 

Men, det hände inte 2021, trots att Ethereum under perioder var i princip oanvändbart med avgifter på $500 för att göra en transaktion värd $100. Varför inte då?

Facit = Mobilprotokollen

Det finns en parallell i teknikhistorien som fångar nästan allt som händer inom blockchain och också ligger mig varmt om hjärtat. Mycket drivet av Ericsson i lilla Sverige lyckades vi göra 2G GSM till en världsstandard i konkurrens med protokoll som iDEN, D-AMPS, Nortels CDMA och Japans PDC. Med 3G WCDMA klådde vi EV-DO. Med 4G LTE gav vi Intels WiMAX på nöten, trots deras världsdominans inom WiFi. Samma sak med 5G IoT.

Parallellerna är enorma:

• Peer to peer use cases (inte så kul att ringa sig själv)
• Ekosystem-effekt (telefoner, SIM-kort, operatörer, basstationer)
• First mover advantage (hårdvara I kundens ficka, basstationer i miljoner torn)
• Olika protokoll för att lösa liknande problem men
• Skillnader i Kapacitet och Hastighet
• Skillnader i Kostnad
• Skillnader i Ålder, Antal användare
• Skillnader i Grad av decentralisering (antal spelare i resp. ekosystemen)
• Öppna standarder - open source innan det hette open source och var coolt
• Det var en enorm debatt ifall uppgraderingar (GPRS->EDGE, WCDMA->HSDPA) eller revolution (3G, 4G, 5G) osv skulle vinna i längden

Och medan 2G, 3G, 4G, 5G låter som en enkel uppgradering var de i själva verket ganska olika protokoll, minst lika olika som Ethereum och Solana.

Så vad hände? Låt oss titta på svaret via Ericssons fantastiska Mobility Report. 

‍

Viktiga observationer:

• Trots att det första 3G-samtalet för Ericsson med Vodafone UK skett 2001 [Source] hade 3G WCDMA fortfarande “bara” 16% av världens mobilabonnemang 10 år senare, år 2011, jämfört med 72% för 2G GSM enligt grafen ovan. 10 år är ganska länge. Anledningen var att smartphones då fortfarande var en relativt liten andel av världens abonnemang, så genomsnittsanvändaren behövde inte den högre hastigheten än. Use caset som krävde 3G hade alltså inte tagit fart än.
• Om vi tittar noga, så ser vi att 3G aldrig var den största teknologin mätt i antal abonnemang. När väl andelen smartphones började ta fart på riktigt, så kom också 4G LTE. Stafettpinnen för tekniken med flesta abonnemang gick alltså från 2G direkt till 4G. 
• Växlingen från “2G störst” till “4G störst” hände först 2017, 26 år efter de första 2G GSM-telefonerna togs i bruk 1991. 26 år är också ganska länge…
  

Slutsatser:

• Det går att ersätta en teknik, oavsett hur etablerad den är, trots hårdvara i miljarder människors fickor och miljoner basstationer i torn runtom hela världen.
• Det tar ofantligt lång tid från det att tekniken finns och fungerar tills att användarna ändrat sitt beteende. Inte många köpte Steve Jobs första iPhone. Eftersom det var jag som var produktledare då på nätverkssidan för mobildatatekniken som gjorde den möjlig, var jag enormt besviken. Det visade sig att det bara tog lite tid. Ganska länge…
• Det räcker inte att vara lite bättre eller ens 10 gånger bättre. Man måste vara 100 eller 1000 gånger bättre i kostnad, hastighet och kapacitet för att ta över en teknik med stor installerad bas om man vill bli dominerande.

Tillräckligt bra?

Samtliga konkurrenter till Etheruem är i dag Januari 2022 ganska omogna. Kommer någon av dem bli tillräckligt stabil, tillräckligt decentraliserad, och 100-1000x bättre? Eller är de måhända “3G” allihop och den riktiga Ethereum-dödaren “4G” är inte uppfunnen än? 

Detta går inte att svara på i dag, men det jag kan säga med säkerhet är följande: Det kan hända. Ethereum kan be ersatt som den dominerande plattformen för smart contracts.

Men Bitcoin då? Ingen kan väl ersätta Bitcoin? Detta är en svårare fråga ifall Bitcoin inte behöver “göra” något som t.ex. hantera betalningar som mer likt smart contract management och telekom-tillämpningar, utan bara “finnas” som ett settlement layer ungefär som guldtackor. 

Men svaret är ändå detsamma. Ja, det kan hända. Men det kan ta väldigt lång tid, och det räcker inte att vara lite bättre. Bättre här tror jag också betyder antal användare, ev viktat med kapital. Bitcoin är i dag förhållandevis litet, i storleksordningen 100 miljoner användare och antalet användare med ansenligt kapital är någon enstaka miljon personer. 2G hade över 4 miljarder användare 2012 och blev ersatt ändå.

Bitcoin har också ett “PR-problem” med el-förbrukning vilket de nyare protokollen inte har eller kommer ha.

Kan något annat digitalt mynt komma till 1 miljard användare först, och samtidigt vara bättre, billigare, mer flexibelt, mer decentraliserat, mer miljövänligt och minst lika resilient, är det fullt möjligt att det ersätter Bitcoin även som settlement layer. Inom både ICO-boomen 2017-2018 och NFT-boomen 2021 så blev Ethereum “pengar”, inte Bitcoin, och man kan argumentera att båda är tillräckligt decentraliserade i dag för att vara motståndskraftiga från olika typer av attacker. Men det kommer sannolikt ta lång tid.‍

Slutsatser

Slutsatsen blir därmed:

• Det går att ersätta Ethereum som det dominerande blockchain-protokollet för smart contracts, men konkurrenten måste vara 100 eller 1000 gånger bättre på dagens use case, eller så måste nya use case bli dominerande där ersättaren har en 100 eller 1000 gånger konkurrensfördel.
• Det går att ersätta Bitcoin som den dominerande plattformen för Digital Gold, eftersom Bitcoin i dag är en förhållandevis liten teknik med i storleksordningen bara 100 miljoner användare.
• “HODL forever” är ett riskabelt och i mitt tycke ganska dåligt råd. “Strong opinion, loosely held” är ett bättre råd just när det kommer till investering. Det är därför jag använder Larsson Line för att identifiera trender i det som faktiskt händer, snarare än att lyssna på olika profeter som förutspår framtiden.
• Det kommer ta lång tid från det att tekniken finns tills användarna faktiskt migrerat. Det finns inget scenario där Bitcoin och Ethereum blir ersatt av något annat utan att vi ser det hända mil i förväg. 

2022 blir ett spännande år för blockchain. Jag håller ett öppet sinne och ett vaket öga på vad som händer och jag försöker vara generös med mina insikter på mina sociala kanaler nedan, följ gärna! Tack!