Staking kan förklaras med att kryptovalutor låses i ett kontrakt, för att gynna blockkedjan eller ett projekt på blockkedjan, varpå den som utför staking får en viss belöning för detta.
Framförallt förknippas det med Proof of Stake där det används som konsensusmekanism. Men staking används även inom tokens och NFT:er. Här beskrivs olika funktioner med staking och den primära skillnaden mellan staking av kryptovaluta och NFT:er eller tokens.
1.Proof of Stake – Säkra blockkedjan
Ett flertal blockkedjor använder Proof of Stake som konsensusmekanism. Det gäller exempelvis Ethereum (sedan september 2022), Tezos och Solana.
Proof of Stake innebär i korthet att de som stakar (låser) kryptovalutan är med och validerar transaktioner och säkrar blockkedjan. Ju större belopp som låses desto större chans är det att bli utvald till att få skapa ett nytt block på blockkedjan samt få belöningen för utfört arbete. Staking inom Proof of Stake har därmed en liknande funktion som mining har inom Proof of work, även om det självklart finns fundamentala skillnader.
Poolstaking Ethereum
Vid Proof of Stake kan det finnas begränsningar som avgör vilka som kan delta och därmed agera validator (de som validerar transaktioner). På Ethereum krävs det exempelvis att staking sker av minst 32 Ether vilket innebär en mycket stor investering. I slutet av september 2022 var priset på 1 Ether 1350 USD vilket alltså innebar att närmare en halv miljon SEK behövde låsas.
En lösning på det är så kallad ”pooled staking” vilket innebär att en mindre summa kan tillföras till en gemensam pool vars totala värde uppgår till minst 32 Ether. Detta sker via tredjepartslösningar som ofta ger ut en ERC-20 token som representerar andelen i poolen.
Staked Ether och antal validatorer 20:e september 2022:
Delegated Proof of Stake
Delegated Proof of Stake har i grunden samma konsensusmekanism som Proof of Stake. Men skillnaden är att alla kan vara med och bidra oavsett belopp. Detta sker genom att kryptovaluta kan delegeras till en valfri validator. Det är sedan dessa som utför arbetet med att skapa block vilket även innebär att de får blockbelöningen. En del av denna belöning delas sedan ut till de som delegerat till just den validatorn. Exempel på blockkedjor med Delegated Proof of Stake är Solana och Tezos.
Validatorerna kan även ha möjlighet att påverka utvecklingen av blockkedjan genom att rösta på olika förändringsförslag. Genom att delegera till en validator ges därmed både chansen att få en passiv inkomst och möjligheten att påverka utvecklingen av blockkedjan. Detta genom att delegera till den validator som röstar enligt de egna åsikterna.
Delegering/staking kan ske direkt via kryptoplånböcker med denna funktion. Flera hårdvaruplånböcker, som exempelvis Ledger, har även funktionen inbyggd för flera kryptovalutor. Med Ledger sker detta via programvaran Ledger Live.
2. Öka intresse för ny token
Vid staking av tokens finns andra funktioner än att säkra blockkedjan, så som sker vid processen inom Proof of Stake. Det finns exempelvis ett flertal nylanserade tokens som erbjudit staking för att locka till sig investerare. Det kan bland annat innebära att staking av denna nya token ger en extremt hög avkastning under de första dagarna varpå nivån på avkastningen succesivt minskas. Exempelvis kan det innebära att de som väljer att låsa sina tokens i 14 dagar får 500 % årlig avkastning under denna tid. Kommande 14 dagar ges 300 % osv. En avkastning som alltså betalas ut i nya tokens.
Med så hög avkastning lockas investerare att köpa denna token vilket primärt skapar hög efterfrågan och högre pris. Eftersom dessa tokens sedan är låsta under en viss period är de borttagna från marknaden vilket minskar utbudet ytterligare.
Självklart förekommer det kritik mot detta upplägg då utbudet drastiskt kommer att öka när människor slutar staka och istället vill sälja av sitt innehav. Det kan snarare ses som ett sätt att manipulera priset kortsiktigt än att skapa en långsiktigt hållbar tokenomic.
3. NFT staking
Det är inte bara tokens och kryptovalutor som kan användas inom staking. Det förekommer även inom NFT-projekt samt spel där tillgångarna i spelet är NFT:er. Även i detta fall äger du fortfarande din NFT även om den låses i ett kontrakt under stakingperioden. För detta utbetalas projektets egen token ut som belöning, även om det förekommer andra alternativ.
Exempel på projekt där staking av NFT:er kan ske är Freaknguilds, MOBOX och Runi.
NFT inom DAO
Till viss del kan staking av NFT:er även ske för att påverka utvecklingen av ett projekt. En DAO (decentraliserad autonom organisation) kan exempelvis ge rösträtt till dem som låser specifika NFT:er. Ju mer tillgångar en person har desto större rösträtt ges inom organisationen.
4. Bevis på tillförd likviditet
Ytterligare ett exempel på staking kan ses inom likviditetspooler på en decentraliserad börs. De som tillför likviditet får automatiskt en LP-token. Denna token kan liknas med ett kvitto på tillförd likviditet. I vissa fall kan staking ske med LP-token för ytterligare avkastning.
Exempelvis kan Ether och USDC tillföras till poolen ETH/USDC på Quickswap (se bild nedan). För att skapa ett incitament för investerare att tillföra likviditet till just den poolen har Quickswap valt att ge ut totalt 25,74 dQuick fördelat till dem som tillför likviditet. För att ta del av dessa behöver en LP-token för ETH/USDC stakas i vad Quickswap kallar för ”Farm”. Det blir därmed ett bevis på att en person tillfört likviditet varpå Quickswap belönar detta med den egna kryptovalutan dQuick.
Ett annat exempel kan tas från NFT-spelet Aavegotchi. Den som tillför likviditet till GHST/USDC-poolen på Quickswap får en LP-token som bevisar tillförd likviditet. Denna token kan sedan stakas inne i själva spelet.
För detta betalar spelet ut GLTR som används för vissa funktioner inom spelet. De personer som underlättar för spelets utveckling och tillväxt, genom tillförd likviditet till poolerna, får alltså en fördel i spelet. Ett stort antal spel på Polygon har denna funktion för att säkerställa att växling till/från deras valuta ska kunna ske smidigt på decentraliserade börser.
Coin vs NFT/Token
Det finns alltså en fundamental skillnad mellan staking av kryptovaluta och tokens/NFT:er. Vid staking av kryptovalutor handlar det primärt om Proof of Stake dvs. att skapa konsensus på ett decentraliserat, säkert och snabbt sätt. Detta är grunden för att blockkedjan ska fungera. För staking av kryptovaluta ges vanligtvis en avkastning på 4 - 10 % per år.
Staking av tokens eller NFT:er är istället kopplat till ett specifikt projekt på en blockkedja. Staking kan vara en del av dess ekonomiska ekosystem men tillför inte säkerhet, decentralisering eller ökad hastighet. Avkastningen brukar vara betydligt högre än vid Proof of Stake. Det är inte ovanligt att NFT-projekt ger 20 – 30 % i avkastning per år eller ännu mer. Detsamma gäller exempelvis ERC-20 tokens och andra tokens som erbjuder olika slags stakingfunktioner.
Både funktion, avkastning och risk skiljer sig alltså åt. Det är samma begrepp som används, men det är fundamentala skillnader i funktion.