Muun

I en tidigare artikel om Lightning Network nämndes en ny plånbok vid namn Muun och jag har nu haft tid att testa den ett tag. Muun har samma filosofi som Phoenix i att bara visa en enda balans och att dölja så mycket som möjligt av det tekniska kring vad som sker på Lightning Network.

Att komma igång med Muun är, precis som man förväntar sig, enkelt. Jag startar upp appen, får välja en pin-kod, och har sedan min plånbok framför mig. En bitcoinbalans, en skicka-knapp och en ta emot-knapp är det enda som möter mig, och ingen information gällande kanaler eller andra lightning-detaljer syns till. Trycker jag på skicka knappen så kan jag som förväntat skanna en QR-kod med kameran eller klistra in informationen, och här funkar det alltså lika bra med en lightningfaktura som en bitcoinadress. Trycker jag på ta emot-knappen så får jag välja antingen bitcoin, vilket visar upp en bitcoinadress, eller lightning, viket skapar en lightningfaktura. Det här är väl egentligen det enda läget då användaren faktiskt måste känna till att det finns något som heter lightning, som inte är riktigt samma sak som "vanliga" bitcoin.

Jag testar först att ta emot lite pengar över lightning network. Det funkar direkt, utan väntetid. Jag testar att skicka tillbaka en del av det över lightning och även det går smidigt. Jag testar att ta emot en vanlig bitcointransaktion on-chain och märker egentligen ingen skillnad, det går att skicka även dessa vidare direkt till en lightningadress.

Att skicka till en vanlig bitcoinadress är inte heller några problem men här märker man förstås av de betydligt högre avgifter som kommer med en on chain-transaktion. Muun skryter dock på sin hemsida om att avgifterna blir klart lägre än med t.ex. Bitcoin Core tack vare en bättre estimeringsalgoritm.

Muun verkar alltså ha lyckats mycket bra med användarupplevelsen och det ska då förstås också nämnas att Muun är en plånbok där du själv har kontroll över dina nycklar, self-custodial som de själva uttrycker det. Hur lyckas man då få det så smidigt? En del handlar om automatiska kanalöppningar, att Muun ser till att en kanal automatiskt öppnas till dig, om det behövs, när du ska ta emot en betalning. Detta i kombination med s.k. Turbo channels gör att din första transaktion sker helt utan fördröjning. Turbo channels innebär dock vissa kompromisser där du under en period litar på att Muun inte försöker stjäla dina pengar och man har därför gjort det möjligt att välja bort denna funktion under inställningar.

So what should you do with this setting?

It really depends on your preferences. When transactions require the use of turbo channels, there is a limited window of time where you trust Muun. Specifically, during that window of time, you trust Muun will not execute a - very public![1] - double-spend attack. If you are not okay with this, you should disable turbo channels.

Som ni kanske noterade i början av artikeln så kräver inte Muun att man gör någon form av backup för att sätta igång. Det finns dock en liten påminnelse som ständigt visas om att detta är rekommenderat. Det här är ett område där Muun sklijer sig en del från andra plånböcker. För att göra min backup finns några olika alternativ. Det första är att ange sin mejladress och ett lösenord, något jag väljer att avstå (vilket Muun inte har några problem med). Det andra är att jag ska skriva ned en kod på ett papper, en kod som består av 32 bokstäver och siffror, uppdelade i grupper om 4. Det här alltså inte 12 eller 24 läsbara ord som man är van vid från andra plånböcker utan helt slumpmässiga tecken.

Utöver denna kod måste jag också spara undan ett s.k. "emergency kit", vilket är en PDF med information som inte behöver hållas hemlig utan alltså med fördel kan sparas undan på flera ställen. Ett sätt som Muun kan hjälpa till med är att spara filen till Google Drive men här blir jag lite tveksam då det är "falcon" som vill komma åt mitt Google-konto. Lite efterforskningar visar att Muun kallar sin iOS-app för falcon och sin Android-app för apollo men det är förstås aningen slarvigt av Muun att använda dessa interna namn som förmodligen är okända för användaren här. Jag väljer att manuellt spara ner PDF:en på min mobil, vilket är ett annat alternativ.

Det här verkar ju onekligen ganska omständligt, så vad är anledningen till denna annorlunda backuplösning? Jo, Muun använder bakom kulisserna en 2-av-2 multisig-lösning vilket innebär att alla transaktioner först signeras av dig och sedan av Muun. Fördelen med detta är att de privata nycklar som finns på din mobil inte i sig räcker för att komma åt dina pengar vilket förstås är positivt om de på något sätt skulle bli stulna. Att Muun ändå kan kallas för self-custodial beror på att Muun inte själva kan komma åt dina pengar eftersom de endast har 1 av nycklarna. Du får däremot tillgång även till den andra nyckeln genom din backup och har därmed alltså full kontroll över dina pengar. PDF:en behöver som sagt inte hållas hemlig då nycklarna där endast visas i krypterad form, krypterade men den kod du skrev ned på papper.

Krångligt? Ja. Värt det? Kanske, men det är inte helt självklara avvägningar och på backup-punkten känns det som att Muun tappar lite av det försprång man har i användarvänlighet gentemot andra plånböcker.

Sammanfattningsvis är i alla fall Muun en mycket smidig plånbok som passar fint för att introducera nybörjare till bitcoin och lightning. Den är enkel och innehåller inga inställningar förutom vilken valuta som ska visas samt ovan nämnda Turbo channels och har precis de funktioner man förväntar sig av en plånbok, varken mer eller mindre. Du hittar den på muun.com.