Kryptolån, eller belåning av kryptovalutor, har vissa likheter med belåning av aktier. Detta genom att tillgångarna används som säkerhet och belåningsgraden avgör lånesumma samt eventuell likvidering av säkerheten. Det finns självklart också flera skillnader, inte minst vid lån på decentraliserade låneplattformar.
Så fungerar lånet
Oavsett om lånet tecknas via en centraliserad eller decentraliserad tjänst är upplägget liknande.
- Säkerhet väljs
Första steget är att välja vilken kryptovaluta som önskas belånas. De allra flesta centraliserade tjänster accepterar Bitcoin som säkerhet och därutöver varierar det kraftigt hur många andra kryptovalutor som kan belånas.
De decentraliserade tjänsterna är mer begränsade till vilka blockkedjor de finns tillgängliga på. Ethereum är, i detta fall, den överlägset största blockkedjan och om låneplattformen finns på Ethereum krävs att belånade kryptovalutor/tokens även finns på Ethereum. Önskas Bitcoin belånas krävs därmed att investering sker i wBTC (Wrapped Bitcoin) då detta är en ERC20 token.
Säkerhetens totala marknadsvärde avgör hur stort lånebelopp som kan lånas. Detta utifrån tjänstens regler kring belåningsgrad, LTV.
- Belåningsgrad - LTV
LTV (Loan-to-value Ratio) är samma sak som belåningsgrad och räknas ut genom att lånesumman divideras med säkerhetens värde. Låneplattformarna accepterar olika hög initial belåningsgrad och dessutom kan nivån vara olika beroende på vilken kryptovaluta som belånas. Om en initial LTV accepteras på 60 % innebär det att 600 USD kan lånas vid en säkerhet på tillgångar värda 1000 USD.
Eftersom värdet på stablecoins, i USD, varierar extremt lite mot USD-kursen erbjuder vissa plattformar en betydligt högre LTV om enbart stablecoins belånas. Ett exempel är Aave där lån med enbart stablecoins kan ske med 97 % i LTV.
Belåningsgraden avgör därmed hur stor summa som kan lånas i förhållande till säkerhetens värde. Men det kan även påverka vilken räntesats som låntagaren behöver betala för lånet. Ett exempel är Celsius Network som erbjuder kryptolån med en rad olika kryptovalutor som säkerhet. Belåning kan ske med upp till 50 % belåningsgrad. De som däremot belånar sin kryptovaluta till 25 % behöver bara betala en tredjedel så hög ränta som låntagare som belånar upp till 50 %.
- Likvideringsnivå
Likvideringsnivå är den nivå på LTV då belånad kryptovaluta automatiskt säljs och används för att lösa lånet. Detta kan exempelvis ske om säkerhetens värde minskat drastiskt.
När lån tecknas på centraliserade låneplattformar skickas vanligtvis en påminnelse när LTV närmar sig den kritiska nivån. Därmed kan låntagaren låsa ytterligare kryptovaluta (öka säkerhetens värde) eller betala tillbaka delar av lånet (lägre lånesumma) varpå LTV återigen kommer att bli lägre. Nivån när varning skickas ut kallas för Margin Call.
Denna funktion finns inte på decentraliserade plattformar eftersom lånet kan tecknas utan att konto behöver skapas, mailadress uppges eller KYC genomföras. Det är därmed upp till låntagaren att ha kontroll på aktuell nivå.
Utöver att likvidering kan ske om LTV blir för hög kan det delvis även ske om låntagaren inte betalar den löpande månadsbetalningen för lånet. Detta förutsatt att lånet har en fast amorteringstid och förväntad månadsbetalning.
- Fast eller rörlig amorteringstid
Det finns generellt två alternativ gällande hur lånet sedan återbetalas. Med fast löptid behöver hela beloppet för ränta och amortering betalas löpande eller på lånets förfallodag. Det kan exempelvis ske med regelbunden månadsbetalning, antingen manuellt eller genom automatisk dragning av beloppet från kryptoplånboken hos tjänsten.
Det andra alternativet är att det inte finns nåogn löptid och i detta fall är det helt upp till låntagaren när återbetalning önskas genomföras. Den räntekostnad som uppstår läggs automatiskt till lånebeloppet som ska återbetalas. På detta sätt ökar skulden sakta varpå LTV kommer att öka, förutsatt att säkerhetens värde är på exakt samma nivå. I detta fall kan låntagaren behålla lånet så länge som LTV inte når likvideringsnivån. Skulle säkerhetens värde öka, dvs. kursen går upp, ges till och med möjlighet att låna ytterligare belopp. Detta upp till låneplattformens gräns för initial belåningsgrad.
Decentraliserade och centraliserade aktörer
Även om belåning sker på ett liknande sätt finns det ett par tydliga skillnader mellan de centraliserade och decentraliserade tjänsterna.
- KYC & Tillgänglighet
Centraliserade tjänster har alltid krav på KYC. De kan även ha begränsningar för vilka länder de kan erbjuda sina tjänster mot samt åldersgräns på låntagarna. De decentraliserade låneplattformarna är istället helt uppbyggda på smarta kontrakt och interaktion med dessa sker via webplånböcker som exempelvis Metamask.
Tillgängligheten är därmed betydligt större på decentraliserade plattformar – vilket även är målet med en decentraliserad ekonomi. Samtidigt innebär denna öppenhet att de största investerarna (finansiella institutioner) länge stängts ute från DeFi. En, av flera, lösning på detta är Aave Arc, där Aave och Fireblocks samarbetat för att kunna erbjuda ”Permissioned DeFi”. En lösning som innebär att reglerade institutioner kan få tillgång till låneplattformens tjänster genom att Fireblocks står för KYC och AML.
- Tekniken
Med centraliserade tjänster loggar personen in med användarnamn och lösenord (i vissa krävs 2FA) och därefter kan lånet hanteras. Det behövs inte speciellt mycket teknisk kunskap för att förstå hur det fungerar.
För att interagera med decentraliserade låneplattformar krävs att exempelvis Metamask installeras och används. Det kan upplevas svårare och framförallt av personer som inte tidigare använt tjänster inom DeFi.
- Låna fiat
På centraliserade tjänster kan det vara möjligt att belåna kryptovaluta och få fiat utbetalat. På decentraliserade plattformar kan enbart kryptovaluta betalas ut utifrån att plattformarna är uppbyggda av smarta kontrakt på en blockkedja.
Kryptolån – från små kreditbolag till storbanker
Ett stort steg, mot en större acceptans för kryptolån, togs av den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs under våren 2022. De valde då att, för första gången i bankens historia, bevilja ett lån med bitcoin som säkerhet. I detta fall var låntagaren den börsnoterade kryptobörsen Coinbase.
Det var däremot inte första gången som bitcoin användes som säkerhet för lån hos en amerikansk bank. I mars, samma år, publicerade MicroStrategy ett pressmeddelande om att de lånat 205 miljoner USD med bitcoin som säkerhet. Detta genomfördes via Silvergate Bank och lånet skulle enligt MicroStrategy användas till ”purchase bitcoins, (ii) to pay fees, interest, and expenses related to the loan transaction, or (iii) for MacroStrategy’s or MicroStrategy’s general corporate purposes”
Ett ännu tidigare exempel är att Babel Finance under flera år erbjudit kryptolån samt belåning av miningutrustning. Den stora skillnaden är däremot storleken på långivaren och hur Goldman Sachs agerande kan påverka hela Wall Street. Matthew Ballensweig (Managing Director, Genesis) ser bankens agerande som ett första steg inför att de eventuellt kan lansera en betydligt bredare tjänst inom kryptobelåning.
It is far more likely that Goldman is seeing a lot of demand for this type of transaction and is just testing the waters before making a bigger splash. / Matthew Ballensweig
.jpg)
Någon svensk bank erbjuder än så länge inte bitcoinbelåning och det finns inte heller något som tyder på att det kommer att bli en tillgänglig tjänst inom en snar framtid. Däremot har det funnits mindre kreditgivare med liknande lösning.
År 2018 lanserades varumärket ”Cryptoloan” av konsumentkreditföretaget VIA SMS Group. I Sverige är företaget mest känd för varumärkena ViaKonto och ViaKredit vilka bägge är högkostnadskrediter. Med 40 % årsränta var även Cryptoloan en liknande låneprodukt. Däremot var tjänsten bara aktiv i ungefär ett år och stängdes ner under hösten 2019.
Men tänk på att…
Att belåna sina kryptovalutor är idag mycket enkelt. Det kan ske hos flera kryptobörser, centraliserade spar- och lånetjänster samt på decentraliserade låneplattformar. Exempel på dessa är Binance, Celsius respektive Aave. Svårigheten uppstår istället när lånet ska deklareras. För även om det inte sker någon direkt avyttring kan lånad kryptovaluta anses anskaffad för det marknadsvärde som de hade vid tilldelning. När de sedan återbetalas behöver därmed detta bokföras som avyttring varpå en kapitalvinstskatt kan uppstå.