Inflation – Krypto vs Riksbankens definition

Inflation är ett fundamentalt begrepp inom nationalekonomin. I Sverige finns exempelvis ett inflationsmål på 2% vilket i korthet innebär att Riksbanken strävar efter en allmän prisökning på 2% per år. 

Inflation är även fundamentalt inom kryptoekonomi. Men begreppet har till viss del en annan förklaring. Genom att ställa de två olika synsätten på inflation mot varandra blir det tydligt vilka olikheter, och likheter, som finns. 

Riksbanken

‍

Definition

Riksbanken definierar inflation med att det är en allmän ökning av prisnivån i samhället. Det innebär att begreppet inflation visar resultatet av olika makroekonomiska händelser i landet. Inom begreppet finns alltså inte någon förklaring till varför den allmänna prisnivån går upp. 

”Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden och pengarna minskar alltså i värde.” / Riksbank.se

Mätning av inflation

Riksbanken anger inflationen utifrån priset på en genomsnittlig ”korg” av varor och tjänster vilket SCB mäter varje månad. Har priset på denna korg gått upp 1%, mot motsvarande månad föregående år, är inflationen den månaden 1%. Med andra ord behövs det 1% mer pengar för att köpa samma korg. 

Som mått på den allmänna prisnivån används ofta ett konsumentprisindex som mäter priset på just en genomsnittlig korg med en mängd olika varor och tjänster som svenska konsumenter köper/ Riksbank.se

Orsak

På Riksbankens hemsida anges flera orsaker till att inflation uppstår. Dessa kan sammanfattas till:

• Efterfrågan är stor i ekonomin
• Företagens kostnader ökar
• Inflationsförväntningar driver framtida inflation

Exempel:

Oljepriset stiger kraftigt och stannar på en hög nivå. Det påverkar all transport i Sverige vilket gör att transportbolagen höjer sina priser. Det i sin tur gör att detaljhandeln får betala mer i fraktkostnader varpå de behöver höja sina priser. Den allmänna prisnivån ökar succesivt i landet för att möta de högre kostnaderna för företagen. 

Tidigare nämnde Riksbanken även ökad penningmängd, som en orsak till inflation, men texten nedan finns inte längre kvar i Riksbankens artikel om inflation och dess orsaker. 

Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar stiger priserna och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar. /Archiv.com

Detta stycke speglar däremot tydligt hur begreppet inflation tolkas inom kryptovärlden, vilket beskrivs nedan. 

Kryptobranschen

‍

Definition

Inom kryptobranschen definieras inflation med ökad penningmängd. Med andra ord hur många procent utbudet ökar per år. Det innebär att begreppet inflation anses påvisa orsaken till att det krävs mer pengar för att köpa samma korg av varor och tjänster som föregående år. Detta till skillnad mot Riksbankens definition som har fokus på resultatet av olika orsaker. 

Inflationen är en fundamental del i varje kryptovalutas tokenomics (ekonomiska ekosystem). Med ett kraftigt ökat utbud (inflation) förväntas priset, på kryptovalutan, att gå ner. Detta utifrån förhållandet mellan utbud och efterfrågan.  

Det är däremot ingen ny definition av begreppet, utan snarare en historisk tolkning som sätter fingret på problemet med en allt för expansiv penningpolitik. Ju mer pengar som finns i samhället – desto lägre kommer värdet på dessa att bli. Det är därmed inte varorna som blir dyrare, utan pengarna som minskar i värde.  

Mätning av inflation

Inom kryptovaluta presenteras inflation som ett mått på ökad penningmängd. Det är reglerat i dess kod och kan antingen vara på en fast nivå varje år eller en flexibel nivå som justeras automatiskt utifrån olika faktorer. Exempel:

• Dogecoin – Antalet Dogecoin som skapas per block är alltid 10 000. Det innebär att den årliga inflationen, i procent, kommer att minska succesivt ju mer Dogecoin det finns i omlopp. 
• Polkadot – Polkadot har en årlig inflation på 10% och ingen maximal gräns på antal DOT som kan finnas (Max Supply). 
• Bitcoin – Inflationen minskas ungefär vart fjärde år. Detta genom att miningbelöningen halveras med detta intervall. När alla Bitcoin är skapade, dvs. 21 miljoner, uppstår i stället deflation. 
• Ether – Ether kan både ha inflation och deflation. Detta utifrån att antalet nya Ether bland annat påverkas av antalet transaktioner som sker på blockkedjan. 

Orsak

Inflationen är programmerad i kod och kan, som nämns ovan, vara fast eller flexibel utifrån förutbestämda orsaker. Inflationsnivån påverkas därmed enbart av koden, inte av externa ekonomiska faktorer. 

Exempel:

Tänk dig att hela ditt sparade kapital fördubblas varje julafton och att detta gäller för alla i Sverige. Har du 100 000 kronor kommer du ha 200 000 kronor dagen efter. Det innebär att inflationen är 100 % då penningmängden fördubblas. 

Med mer pengar kommer du vara villig att betala mer för allt från mat och drivmedel till aktier och fastigheter. Den allmänna prisnivån kommer att gå upp.  

‍

Olika definition – liknande lösning

Det kan tyckas som att Riksbanken och kryptobranschen har helt olika definition av inflation. Men det finns tydliga likheter. För Riksbanken är inflation ”prisökningar”, dvs. det krävs mer pengar för att köpa en viss korg av varor och tjänster. 

Detta medan inflation inom kryptobranschen är ”ökad penningmängd” som leder till lägre värde på pengarna, dvs. det krävs mer pengar för att köpa en viss korg av varor och tjänster. 

Dessutom är det tydligt att det finns ett samband mellan lägre penningmängd och lägre inflation. För Riksbanken är lösningen, på en för hög inflation, en högre styrränta. Med den högre räntan kommer utbudet av pengar i samhället minskas. Invånarna har mindre pengar att röra sig med och företagen pressas till att sänka sina priser. Utifrån det förväntas de allmänna prisnivåerna att sjunka. 

I maj 2022 höjde Riksbanken räntan så att den för första gången, sedan 2014, gick över 0%. Sedan dess har räntan höjts succesivt – och penningmängden därmed minskats. Det visas tydligt i grafen nedan där M1 är ”Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, plus avistainlåning (det vill säga pengar som finns på exempelvis lönekonton och sparkonton) i svenska monetära finansinstitut, MFI, (bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag) och Riksgäldskontoret.” (Riksbank.se).

När Riksbanken bekämpar hög inflation minskas alltså penningmängden. Det är däremot sällan som penningmängden diskuteras utan snarare köpkraft hos konsumenter och företag. 

Om begreppet inflation ska användas för att beskriva penningmängd eller allmänna prisnivåer blir därmed lite som att diskutera om hönan eller ägget kom först. Samtidigt är det tydligt att Riksbanken vill tona ner orsakssambandet mellan penningmängd och inflation – medan kryptobranschen går åt exakt andra hållet.  

‍