Varför sitter jag inte och äter halvljummen kålsoppa i Solovki? Den frågan bör samtliga bitcoin-kritiker ställa sig. För att nämna några så har vi Erik Thedéen (Finansinspektionen), Erik Agrell (professor i elektroteknik på Chalmers) och Alex de Vries (kryptoforskare vid Amsterdams fria universitet).
Det är återigen aktuellt då "Vetenskapsradion på djupet" gör en ny kraschdykning i ämnet på det underliggande temat "bitcoin förstör miljön":
Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att förstå hur marknadsekonomi fungerar. Jag vill inte leva ett liv där jag måste äta kålsoppa eller där jag bara kan köpa gula träskor, utan jag vill leva i en marknadsekonomi där fria företag får producera varor/tjänster som faktiskt efterfrågas. De varor och tjänster som "folket" vill ha får nämligen ett pris - och om priset överstiger 0 och varan finns tillgänglig så vill "folket" ha det. Det är faktiskt inte svårare än så.
Självfallet kan det finnas dolda kostnader när fria företag producerar saker. En sådan är miljöförstöring. För att komma till rätta med sådana dolda kostnader så inför staten skatter eller utsläppsrätter, som gör att vi får ett pris på miljön. Priset gör att alla företag/organisationer kan tävla på lika villkor om att producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas. Men jag vill inte ha ett samhälle där en elit dikterar att vissa saker anses onödiga och bör inte konkurrera om samma resurser. För vad är onödigt? Är underhållning onödigt?
Paul Krugman (nationalekonom) tyckte exempelvis att Internet var onödigt och bara en överdimensionerad faxmaskin. Gud förbjude om Paul Krugman hade bestämt vilka varor och tjänster som skulle funnits. Det är ju hela anledningen till varför vi har en fri marknadsekonomi i väst. Problemet löser sig självt: Om någonting inte efterfrågas så kommer priset att bli 0, och därmed försvinner produkten från marknaden, givet att kostnaden är högre än 0 förstås.
I reportaget ovan så nämner Erik Agrell hur mycket skrot som produceras av bitcoin-mining. Endast 20% återvinns och resten hamnar i soptippar hos fattiga länder i tredje världen. "30000 ton skrot!" I mina öron låter det "Ät din kålsoppa! Kött är dåligt för miljön!" Men låt mig ge lite perspektiv.
Bara under 2021 så såldes 53 miljoner spelkonsoler och 210 miljoner TV-apparater. En TV-apparat väger i snitt 14.6 kg och en spelkonsol ca 2 kg, så total vikt för dessa två kategorier blir mer än 3 miljoner ton per år. Så bitcoin-mining i proportion utgör alltså 1% av skrot som produceras i jämförelse med endast dessa två kategorier. Jag skulle också kunna lägga till telefoner, datorer, surfplattor, servrar, routers, högtalarsystem, o.s.v. Det är väl inte en vågad gissning att tro att bitcoin-miners utgör en försvinnande liten del av allt skrot som produceras i världen. Så frågan är felaktigt ställd: Hur kan vi öka återvinningen för elektronikprodukter? Det är den frågan Erik Agrell ska ställa sig. Att fokusera på bitcoin visar bara att det finns en dold agenda. För mig låter det som: "Jag hatar bitcoin - och här kommer mina argument varför bitcoin är dåligt."
Kålsoppan var inte god och den har dessutom blivit kall. Till och med Vänsterpartiet säger att jag inte behöver äta upp den. Låt nu 2022 bli det sista året där jag behöver förklara marknadsekonomi igen.