Reglerna för hur "vanlig" handel med kryptovalutor beskattas har varit tydliga sedan ett antal år tillbaka och även om man kan ha en del att invända mot dessa (framförallt 70%-regeln) så vet man i alla fall vad som gäller. Under senare år har det dock blivit vanligt med mer avancerade fall, bl.a. där man lånar ut kryptovaluta, eller lånar pengar och då använder sin kryptovaluta som säkerhet. Detta kan göras hos centraliserade börser och handelsplatser men även ibland genom olika varianter av decentraliserade plattformar.
Skatteverket har nu kompletterat sin information om beskattning av kryptovalutor med ytterligare exempel som täcker in dessa fall och även om mycket är känt sedan tidigare är det värt att gå igenom några av dessa exempel, framförallt för att poängtera i vilka lägen som den fruktade 70%-regeln kan göra att du råkar ut för obehagliga överraskningar..
Utlåning
Låt oss börja med fallet utlåning. Här finns såväl centraliserade som decentraliserade varianter men den viktiga frågan är huruvida pengarna du lånar ut sedan "används" eller lånas ut vidare. Detta är förstås så gott som alltid fallet. Får du ränta på dina pengar så är det ju för att den som lånar pengarna kan använda dem under tiden och på så sätt i sin tur tjäna pengar. Det ska dock inte förväxlas med när du använder din kryptovaluta som säkerhet för att ta ett lån. Det kan vara lätt att bli förvirrad kring sånt här eftersom vi gärna kallar det att "sätta in" (deposit på engelska) även i de fall när vi egentligen menar låna ut. Något så fundamentalt som att sätta in pengar på sitt bankkonto betyder ju egentligen att man lånar ut pengar till banken.
Hur som helst, om du för över din kryptovaluta till någon plattform och där får regelbunda utbetalningar eller ett saldo som kontinuerligt växer så handlar det förmodligen om utlåning och i det fallet anser Skatteverket att utlåningen ska ses som en avyttring, vilket alltså innebär att du ska betala skatt. Det du får för de bitcoin du avyttrat är en fordran till samma värde. Är det en decentraliserad plattform kanske du får nån sorts token men skattemässigt spelar det ingen roll. Om du för över 0.1 BTC till en sådan här plattform är alltså det som hänt ur skattesynpunkt att:
- Du har sålt 0.1 BTC för 50 000 kr. För att räkna ut vad du är skyldig i skatt för detta så behöver du har koll på ditt omkostnadsbelopp, vilket vi går igenom i detalj på sidan Deklaration.
- Du har anskaffat en fordran/token för 50 000 kr. Detta innebär ingen skattehändelse men du behöver ha koll på det här anskaffningsbeloppet till senare.
Nu kanske du som sagt får ränta under tiden och det gör att din fordran ökar. Själva räntan som du tjänat skattar du för på samma sätt som andra ränteinkomster så det beloppet ska in på punkt 7.2 inkomstdeklarationen. Det som också händer är dock att din fordran ökar (t.ex. från 0.1 BTC till 0.101) och då ska och omkostnadsbeloppet/anskaffningsvärdet ökas med motsvarande värde. Är 0.001 BTC vid tillfället värda 500 kr så har ditt omkostnadsbelopp ökat till 50 500 kr.
Slutligen tar du förmodligen ut dina bitcoin igen vid något tillfälle och här blir det då det omvända mot ovan, nämligen:
- Du "säljer" din fordran och får BTC istället. Om 0.1 BTC nu har gått ned lite och är värd 45 000 kr så har du alltså gjort en förlust på 5000 kr på din fordran, vilket ska tas upp i deklarationen.
- Du har anskaffat nya bitcoin för 45 000 kr, vilket du behöver hålla reda på för framtiden.
The bad news
Det som är riktigt tråkigt här är alltså är att du nu kan hamna i ett läge där du får betala skatt fastän du inte ens gjort någon vinst, eller betala mer i skatt än din vinst. Låt oss anta att de 0.1 BTC du lånade ut i steg 1 tidigare hade inhandlats för 45 000 kr. Då blir den sammanlagda skatteeffekten följande:
- Du har gjort en vinst på 5000 kr när du gör din utlåning ("sätter in" dina bitcoin)
- Du har gjort en förlust på 5000 kr när du "tar ut" dina bitcoin igen.
- Du har tjänat 500 kr i ränta
Dina vinster är alltså 5500 och dina förluster är 5000 men eftersom du bara får dra av 70% av förlusterna så blir beloppet du ska betala skatt på 5500 - 5000*0.7 = 2000 kr. Skatten blir då 600 kr, d.v.s. mer än de 500 kr du tjänat i ränta. Hopplöst tråkig situation men så ser alltså reglerna ut.
Staking
Något som kan tyckas vara snarlikt utlåning från användarens synpunkt är s.k. staking i ett system som använder proof-of-stake. Här är det dock ingen annan som får tillgång till dina pengar under tiden så ordet "deposit" / "sätta in" lämpar sig bättre än i vårt tidigare exempel. Skatteverket har därför valt att inte se staking som utlåning, vilket man förtydligar i ett nytt ställningstagande:
Som framgår i artikeln behöver du alltså inte tänka på skatt vid staking, mer än för de nya ether du blir tilldelad. Dessa beskattas som inkomst av kapital, och skatten ska betalas först när dessa ether är disponibla, alltså inte så länge de är låsta.
Lån med kryptovaluta som säkerhet
Utöver att låna ut din kryptovaluta kan du förstås också välja att göra motsatsen, d.v.s. låna pengar, men då med din kryptovaluta som säkerhet, alltså på samma sätt som ditt hus är en säkerhet när du tar ett bolån. Under förutsättning att din kryptovaluta inte kan användas fritt av motparten under tiden så ses inte detta som en avyttring. Här finns alltså ingen skatt du behöver fundera över mer än att det förstås är bra att komma ihåg att den ränta du betalar för lånet är avdragsgillt som en ränteutgift och då ska fyllas i i punkt 8.1 i deklarationen. Sådana förluster är f.ö. avdragsgilla fullt ut och inte bara till de 70% som gäller för kryptovalutor.
Det finns en bra bild på Skatteverkets hemsida som tydligt illustrerar när 70%-regeln är i spel och inte. Se längst ned i artikeln Kvittning och Kvotering.
Sammanfattning
Allt det här kan kännas krångligt men principerna är faktiskt ganska enkla och Skatteverket verkar agera hyfsat konsekvent. Den stora frågan man behöver ställa sig när man sysslar med lån eller staking är huruvida det finns en motpart som kan använda dina pengar under tiden att du inte själv har tillgång till dem. I så fall kommer Skatteverket att betrakta det som en avyttring och du ska skatta vid det tillfället. Får du ränta eller annan belöning som vid fallet med staking så beskattas även denna som inkomst av kapital.