OBS! Den här artikeln är från 2019. Uppdaterad information om deklaration hittar du alltid på bitcoin.se/deklarera.
Introduktion
Det börjar bli dags att tänka på deklarationen och det kan ju ibland framkalla viss ångest om man har handlat med kryptovalutor. Men låt oss börja med vad det är du behöver tänka på. Följ med i genomgången nedan och bestäm sedan själv om det här är något du vill ta hand om själv eller få hjälp med. I den här intervjun/presentationen går Daniel Roos igenom hur det funkar med kryptovalutor och när/vad du behöver deklarera. I presentationen får vi lära oss att det finns 4 olika situationer som du kan behöva tänka på inför deklarationen. Har du gjort något av följande?
- Sålt kryptovalutor och fått svenska kronor (eller annan fiatvaluta)
- Köpt en vara eller tjänst för kryptovaluta
- Bytt en kryptovaluta mot en annan
- Handlat tracker eller certifikat (som inte ligger i en ISK / kapitalförsäkring)
I så fall kommer du att behöva fylla i blankett K4 på din deklaration. Det som brukar kännas krångligast att förstå på denna blankett är det som kallas omkostnadsbelopp så jag tänkte att vi ska titta lite närmre på det.
Omkostnadsbelopp
Det vanligaste är förmodligen fall nummer 1 ovan. Du köpte bitcoin tidigare någon gång och har nu under 2018 sålt allt eller en del av dessa. Det gäller att ha koll på alla transaktioner du gjort, alltså varje inköp och hur mycket du då betalade för kryptovalutan samt varje försäljning och hur mycket då fick. Sedan behöver du fylla i den bilaga som heter K4 i din deklaration. Det knepiga i det här brukar som sagt vara beräkningen av omkostnadsbeloppet. Kolla exemplet från Skatteverket här nedan och se om du förstår. De skriver såhär om affärerna:
Anela har under 2017 köpt bitcoin vid två tillfällen. Den 12 oktober köpte hon 0,5 bitcoin för 20 000 kronor och den 12 november köpte hon ytterligare 0,2 bitcoin för 10 000 kronor. Den 15 januari 2018 sålde hon 0,4 bitcoin för 40 000 kronor.
Den sista kolumnen, "Genomsnittligt omkostnadsbelopp", är vad 1 inköpt bitcoin har kostat dig vid dina inköp. Det här är enkelt så länge bara köp sker (på första raden har man köpt 0,5 bitcoin för 20 000 kronor, vilket alltså ger ett omkostnadsbelopp på 40 000 per bitcoin). På andra raden gör man ett nytt köp, den här gången 0,2 bitcoin för 10 000 kronor. Totalt har vi alltså nu köpt för 30 000 kr, vilket vi ser i näst sista kolumnen, men var kommer då beloppet i sista kolumnen från? Jo, det är alltså det genomsnittliga inköpspriset för båda dina köp. 0,7 bitcoin för totalt 30 000 kr blir 42 857 kr / bitcoin.
Så långt hyfsat enkelt, det som kan vara lite krångligare är vad som händer vid en försäljning. På sista raden har Anela alltså sålt 0,4 bitcoin för 40 000 kronor och 17 143 är då det som kallas "utnyttjat omkostnadsbelopp". Det är det genomsnittliga omkostnadsbeloppet innan affären gjordes gånger antal bitcoin som såldes. 42 857 * 0,4 = 17 143. Drar vi av detta från det toala outnyttjade omkostnadsbeloppet så får vi det som står i fjärde kolumnen, 12 857 kronor.
Har du somnat än?
Om inte, låt oss kolla på den sista kolumnen, sista raden. Varför är det beloppet nästan, men inte riktigt samma som på raden ovan?! Kom ihåg att vi på rad två räknande ut det genom att helt enkelt ta 30 000 / 0,7. Vi gör faktiskt exakt samma sak på sista raden och 12 857 / 0,3 visar sig bli 42 856,67. Men är inte det här lite konstigt? Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet är ju vad du i genomsnitt betalat för de bitcoin du har så den siffran borde inte förändras vid en försäljning. Faktum är att skillnaden ovan beror på avrundningar. Där det står 12 857 borde det egentligen stå "12 857,1429..." och ju fler decimaler du behåller desto mer lika kommer siffran på rad 2 och 3 att vara.
Vi kan väl alltså konstatera att det är ett ganska opedagogiskt exempel av Skatteverket, men det är såhär det blir om man använder deras beräkningshjälpstjänst. Gör man samma sak själv i Excel eller liknande program så kommer siffrorna på rad 2 och 3 att stämma överens, vilket är mer i linje med vad man förväntar sig om man försöker föstå vad omkostnadsbeloppet innebär. Hur som helst, när man gjort detta är det dags att fylla i själva blanketten, K4, enligt följande:
Andra typer av affärer
Så det där var ett exempel på en affär av typ nummer 1 ovan. Nummer 2, när du köpt en vara eller tjänst för en kryptovaluta, kan kännas frustrerande om det faktiskt är så att man ofta använder kryptovalutor för att handla med. Skatteverket ser nämligen ett inköp där du betalar med kryptovaluta som samma sak som om du hade sålt kryptovalutan, alltså en försäljning där du precis som i exemplet ovan måste hålla koll på när det skedde och vilken bitcoinkursen just då var. Använd sedan dessa siffror och betrakta ett inköp som om du först hade sålt din kryptovaluta och fått svenska kronor, som du sedan handlat med. Det är fullt förståeligt om du tycker att det är helt orimligt att du ska behöva deklarera alla dessa detaljer men ska man följa regelverket till punkt och pricka så är det alltså det som gäller.
Nummer 3, när du bytt en kryptovaluta mot en annan, kan också bli en utmaning om du gillar att köpa/sälja/trada kryptovalutor. Här gäller det att om du byter en kryptovaluta mot en annan så är varje sådan händelse beskattningsbar. Använder du alltså t.ex. dina BTC för att köpa ETH så får du se det som att du sålde dina BTC (och deklarera enligt ovan) samt att du köpte ETH. Säljer du senare dessa ETH gäller det att du har koll på beloppet du köpte dem för (vilket du alltså behöver ha koll på i svenska kronor även om det var BTC du betalade med) .
Nummer 4, trackers och certifikat, kan du slippa om du använder en ISK eller kapitalförsäkring så om du inte redan gör det kan jag varmt rekommendera det framöver. Annars är det i princip samma regler som gäller när du deklarerar försäljning av aktier och dylikt. Jag går inte in närmre på det här eftersom jag tror att det här fallet är relativt ovanligt och att de som råkar ut för det förmodligen har mer erfarenhet av den här typen av deklaration redan.
Förenklingar mm
Om man gjort hundratals affärer så har Skatteverket bestämt att man inte behöver redovisa varje rad på sin K4-blankett utan istället kan samla alla vinstaffärer på en rad och alla förlustaffärer på en annan. Såhär skriver Skatteverket:
Eddie har köpt 2 bitcoin för 128 000 kronor. Hans genomsnittliga omkostnadsbelopp för varje bitcoin blir 64 000 kronor (128 000 kronor ÷ 2). Eddie säljer sedan under 2018 0,01 bitcoin vid tvåhundra olika tillfällen. Hans omkostnadsbelopp vid varje försäljning blir 640 kronor (64 000 kronor x 0,01). Vissa av försäljningarna har lett till vinster och vissa till förluster.
Eddie behöver inte redovisa varje försäljning för sig. Han summerar sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de vinstaffärer han har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller han sedan i på bilaga K4 under avsnitt D. Mellanskillnaden redovisas som vinst. Han fyller även i totalt antal bitcoin han sålt med vinst avrundat till närmaste heltal.
Han summerar sedan sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de förlustaffärer han har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller han sedan i på bilaga K4 under avsnitt D. Mellanskillnaden redovisas som förlust. Han fyller även i totalt antal bitcoin han sålt med förlust avrundat till närmaste heltal.
Vinsten tas upp till 100 procent och förlusten är avdragsgill till 70 procent. Det sker ingen kvittning på bilaga K4, avsnitt D. Skatteverket reducerar automatiskt förlusten till 70 procent.
Notera dock att exemplet ovan är väldigt enkelt. Det består av 1 köp följt av massor av försäljningar och som vi noterat ovan så ändras (egentligen) inte det genomsnittliga omkostnadsbeloppet vid en försäljning. Skulle det istället vara så att du köpt och sålt om vartannat så blir uträkningen mer komplicerad. Notera också sista raden, att vinsten tas upp till 100 procent men att förluster bara är avdragsgilla till 70 procent.