Elon Musk har länge framställt sig som en självutnämnd “yttrandefrihetsförespråkare”, men hans agerande de senaste åren har blottlagt en verklighet där makten över det offentliga samtalet koncentrerats i händerna på privata aktörer – i hög grad hans egna.
På andra sidan av denna utveckling ser vi nu Spaniens premiärminister, Pedro Sánchez, inta scenen under World Economic Forum i Davos och, i “demokratins” namn, föreslå ett “slut på anonymitet”. Hans lösning? Att binda tillgången till sociala medier till ett statligt utfärdat id.
Samma dag uttryckte Europols chef, Catherine De Bolle, under en presskonferens att “anonymitet inte är en grundläggande rättighet i en demokrati”. Om detta är en slump eller ett välkoordinerat narrativ är oklart, men det vi bevittnar är en tydlig kraftmätning mellan två maktcentra: privata tech-oligopol och statliga megastrukturer.
Valet mellan att överlämna makten till techjättar eller att acceptera statlig kontroll framstår som en dikotomi – ett binärt val där endast två alternativ finns.
Problemet är att denna dikotomi är falsk.
En falsk dikotomi
Oavsett om du sympatiserar mer med Elon Musks version av “yttrandefrihet” (som innebär ännu mer makt i hans händer) eller med Pedro Sánchez påstådda “försvar av demokratin” genom identitetskrav på sociala medier (vilket i praktiken innebär att du måste offra din personliga integritet för rätten att uttrycka dig fritt) – så är det en illusion av valfrihet som du presenteras med och som lyder:
Vilken typ av centralisering föredrar du? Vill du se makten konsoliderad i staten eller i ett fåtal techjättar?
Om du känner dig förvirrad är det inte konstigt – det är precis det som är meningen.
När språk förvrängs och ord som “demokrati” och “yttrandefrihet” politiseras för att rättfärdiga maktkonsolidering, blir det svårt att urskilja vad som är vad – särskilt eftersom vi till så hög grad lever inom ramarna av den verklighet som dessa aktörer tillsammans skapar.
Elon Musk och Spaniens premiärminister må stå på två helt olika sidor ideologiskt, men när det gäller centralisering representerar de två sidor av samma mynt.
Toppstyrda aktörer skapar inlåsningseffekt
Techbolag som Facebook, Instagram, Tiktok och Twitter är toppstyrda aktörer som, genom att äga din data – inklusive sökhistorik, följare, inlägg och interaktioner – skapar en inlåsningseffekt där kostnaden att lämna plattformen ökar ju mer tid och energi du investerar.
Att överlåta “yttrandefriheten” till dessa företag är i praktiken detsamma som att låta det offentliga samtalet kureras av annonsörers vinstintressen – med en nästintill total avsaknad av motvikt som kan begränsa eller utmana deras inflytande.
Pedro Sánchez svar till denna oligarkiska utveckling – som till hans försvar naturligtvis är mycket oroväckande – är den digitala motsvarigheten till att införa krav och villkor för att delta i det fria samtalet på ett öppet torg. Logiken är lika absurd som den är motsägelsefull: genom att lagstifta identitetskrav ska förutsättningar för ett mer demokratiskt samtal skapas – ett samtal vars huvudsakliga syfte är att fungera som en motvikt mot samma stat som i detta fall kontrollerar och utfärdar de verifikationer som krävs för att få yttra sig.
Den stora frågan är inte vilket av dessa två alternativ som är att föredra – utan om jag ska skratta eller gråta.
Det blir allt tydligare att vi lever i en politisk verklighet där vi tycks ha blint accepterat idén att de mest maktfullkomliga individerna, med de mest extrema idéerna, på något sätt ska leda till det resultat som bäst gynnar flest människor.
Jag skriver den här texten för att förtydliga att du inte behöver välja mellan pest eller kolera. Det finns ett tredje vägval, som ingen av dessa auktoritära figurer bemödar sig att presentera.
Det tredje alternativet
Det tredje alternativet handlar om att kliva ur den illusion av valfrihet som projiceras av dessa profiler och se situationen för vad den verkligen är: fullständigt absurd.
Sanningen är att samma teknik som i dag används för att befästa makt i händerna på stora bolag och stater kan nämligen också användas av oss medborgare för att återta kontrollen över våra egna liv. Ledordet är decentralisering.
Decentralisering av traditionell media.
Decentralisering av sociala medier.
Decentralisering av pengar.
I grunden handlar det om att avväpna de maktcentra som varje dag växer sig allt starkare. I stället för att fortsätta investera vårt förtroende i dessa stora aktörer, vilket ökar risken för missbruk, behöver vi sprida ut makten till fler mindre aktörer – det vill säga till dig som individ.
En större mångfald av aktörer skapar ett bredare spektrum av valmöjligheter, vilket i sin tur minskar risken för att någon enskild aktör blir alltför mäktig. Decentralisering handlar med andra ord om att komma med lösningar som naturligt motverkar konsolidering och i stället gynnar mångfald, innovation och självbestämmande.
Makten flyttas från bolagen till individen
Nostr är ett decentraliserat och öppet protokoll för sociala medier, där användarna själva behåller kontrollen över sin data – inklusive inlägg, privata meddelanden och följare. Det ägs inte av någon, utan upprätthålls genom decentraliserade noder (“relays”) och konsensusmekanismer, på liknande sätt som till exempel bitcoin.
Plattformar som är kompatibla med Nostr drivs fortfarande som företag, men om du inte är nöjd med en given plattforms regler eller algoritm kan du enkelt byta till en annan – utan att förlora varken ditt nätverk eller din historik.
Eftersom innehåll kan delas och användas mellan olika plattformar, flyttas makten från bolagen till individen. Plattformar som byggs på Nostr är därmed ansvariga inför användarna, inte bara annonsörerna, och tvingas ständigt konkurrera om förtroende.
Den stora utmaningen är om dessa “open source”-alternativ verkligen kan monetariseras på ett sätt som på allvar utmanar dagens techjättar. Historien ger oss skäl att vara tveksamma – men samtidigt presenterar kryptovalutor, med bitcoin i spetsen, en unik möjlighet att skriva om spelreglerna.
Blockkedjeteknologi gör det möjligt att eliminera behovet av traditionella “gatekeepers” och banar just nu vägen för en era av helt nya affärsmodeller.
Om bitcoin utgör grunden för en decentraliserad infrastruktur för värdeöverföring, kan Nostr vara lösningen för att framtidssäkra det fria ordet.
Tillsammans med alternativ inom open-source AI – där Deepseek är ett av de mest aktuella exemplen – växer nu ett tredje alternativ fram, som på allvar utmanar den falska dikotomi som länge presenterats som vår verklighet.
Dags att välja “the road less traveled”
Jack Dorsey, grundaren av Twitter, som under en längre tid beskrivit sin egen skapelse som ett misslyckande, menar att vi inte har något annat val än att radikalt omfamna decentralisering i alla dess former om vi ämnar att bevara vårt öppna samhälle.
Elon Musks radikalisering har varit välkänd under en längre tid – men Pedro Sánchez ställningstagande i Davos gör det allt mer tydligt att våra demokratiska representanter saknar verkliga svar. De framställs som vilse och verkar knappt längre kunna urskilja på vad som är upp och ner.
För ett tag sedan skrev Jack Dorsey på Nostr: “Yttrandefrihet är en distraktion. Den fria tanken och viljan är hotad.”
Jag håller med – låt dig inte luras av den illusion av valfrihet som reducerar dina alternativ till något binärt. Nu, mer än någonsin, är det dags att välja “the road less traveled” – en väg som mycket väl kan komma att bli den mest trafikerade inom kort.
Petter Englund, skribent som var på plats på World Economic Forum i Davos
Petter hittas på: Medium och X.com
Han har tidigare skrivit om att det är dags att skrota myterna om bitcoin.