Nyligen publicerade 8 centralbanker, bland dem Sveriges Riksbank, en rapport om deras gemensamma arbete kring CBDC:er, d.v.s. Central Bank Digital Currencies eller digitala centralbankspengar. Det här är ett ämne som tycks fått fart de senaste åren delvis p.g.a. Bitcoins framgångar och som därför också ofta blandas ihop med kryptovalutor även om likheterna mellan dem är små.
Så, vad är då till att börja med digitala centralbankspengar? De pengar som centralbanker ger ut idag finns antingen i form av mynt och sedlar som är tillgängliga för allmänheten, eller i form av konton hos centralbanken som normalt endast är tillgängliga för banker och några få andra företag. De centralbankspengar som idag finns i form av konton är alltså redan en typ av digitala centralbankspengar men det man syftar på med CBDC:er är sådana pengar, fast tillgängliga för allmänheten.
Varför?
Man listar i rapporten 7 anledningar som har framförallt med betalningar att göra till varför centralbanker skulle kunna vilja ge ut CBDC:er:
- Fortsatt tillgång till centralbankspengar för allmänheten. Eftersom kontanter i vissa länder är på väg att försvinna så tycker man att det är en rättighet för människor att framöver på annat sätt ha tillgång till “riskfria” centralbankspengar.
- Motståndskraft. Kontanter fungerar idag som ett backup-alternativ om/när digitala betalsystem inte fungerar.
- Ökad mångfald för betalningar. Betalsystem har stora nätverkseffekter, vilket leder till monopolliknande situationer.
- Uppmuntra finansiell inkludering. Ökad digitalisering kan lämna vissa grupper utanför (bl.a. p.g.a. dåliga IT-kunskaper eller krav på privacy)
- Förbättra internationella betalningar. CBDC:er i olika länder som är kompatibla med varandra kan förenkla internationella överföringar.
- Öka privacy. Man skulle kunna bidra med (viss) anonymitet till elektroniska betalningar.
- Underlätta finanspolitiska transaktioner. Att ha ett snabbt och direkt sätt att t.ex. överföra stöd till personer och företag vid kriser, som nu under covid-19.
Man listar också två möjliga anledningar som har med penningpolitik att göra.
- De digitala centralbankspengarna skulle kunna vara räntebärande, och centralbanken kan i så fall verkställa sina åtgärder mer direkt mot allmänheten istället för via banksystemet.
- Man skulle kunna genomföra direktutbetalningar till allmänheten, s.k. helikopterpengar, något som diskuteras för att stimulera efterfrågan i ekonomin, speciellt i kristider.
Diskussionen avslutas med en kommentar om att penningpolitik dock inte kommer att vara den huvudsakliga anledningen för centralbanker att utfärda CBDC:er.
Principer och egenskaper
Tre grundläggande principer sätts upp som man anser bör följas när ett land skapar en CBDC:
- Do no harm. En CBDC får inte på något sätta försvåra en centralbanks arbete med att bibehålla monetär och finansiell stabilitet.
- Coexistence. De nya pengarna måste kunna samexistera både med nuvarande centralbankspengar men även med privata "bankpengar". Centralbanker ska också fortsätta ge ut kontanter så länge det finns (tillräcklig) efterfrågan.
- Innovation and efficiency. Utan fortsatt innovation och konkurrens finns risk att användare vänder sig till mer osäkra instrument eller valutor, vilket på sikt kan påverka den monetära och finansiella stabiliteten. Konsumenter bör i princip vara fria att själva bestämma vilka betalmedel de använder.
Följande egenskaper presenteras som önskvärda hos en CBDC (jag har låtit bli att översätta dessa):
- Instrument features: Convertible, convenient, accepted and available, low cost
- System features: Secure, instant, resilient, throughput, scalable, interoperable, flexible and adaptable
- Institutional features: Robust legal framework, standards.
Teknik
Som tekniska krav sätter man upp fem olika huvudpunker:
- Convenient. Folk är vana vid smidiga betalningar, som t.ex. "tap-to-pay", och en CBDC bör komma med ett flertal olika sätt som gör det enkelt för användaren att betala och överföra pengar.
- Secure and resilient. En CBDC är kritisk infrastruktur och kommer sannolikt att förväntas vara tillgänglig årets alla dagar och dygnets alla timmar.
- Fast and scalable. Systemet måste stödja en hög transaktionsvolym till en rimlig kostnad. Man jämför här bl.a. med kortnätverk som VISA och Mastercard.
- Interoperable. Det ska vara möjligt för tredje part att integrera lösningar med hjälp av API:er. Man ser här att ISO 20022 (en relativt ny standard för hur banker tillhandahåller data via API:er) kommer att spela en roll.
- Flexible and adaptable. Det behövs en design med flera lager och tydlig "separation of concerns" för att kunna möta framtida förändringar.
Man skriver också om olika avvägningar som kommer att behöva göras mellan att vara robust infrastruktur och att tillhandahålla mycket, ibland komplex, funktionalitet.
Kommentarer
Med tanke på allt som en CBDC vill vara enligt gruppen som skrivit rapporten så borde ovanstående önskningar leda till en helt enorm kravlista och det är svårt att se hur vi kan förvänta oss något färdigställt projekt i närtid om detta är ambitionsnivån. Det finns så väldigt många delar här varav vissa är helt obeprövade och där tekniken är oklar. Man vill förstås först och främst vara den robusta infrastruktur som centralbankspengar förväntas vara men samtidigt så vill man ut och konkurrera på betalmarknaden och här verkar det finnas en viss (naiv?) tro på att man kan göra saker bättre än de privata alternativen. Som exempel så är det förstås sant att den digitala utvecklingen lämnar vissa grupper (framförallt äldre) i sticket men det är oklart hur en ny sorts digitala pengar kommer att kunna hjälpa dem.
En annan sorts utanförskap som glädjande nog faktiskt nämns är de som har krav på privacy men som man också själva kommenterar så är detta behov i nuläget underställt de lagar om penningtvätt som finns och det tycks därför osannolikt att något land kommer att lansera ett system som innehåller någon högre grad av integritetsskydd för användarna. Man pratar också om offline-betalningar direkt mellan personer (likt kontanter) och här måste man nog säga att teknikläget är högst oklart.
Något annat som gör att vi kan förvänta oss att det här dröjer ett tag är de otroliga säkerhetskrav som ställs på ett sådant här system och det är osäkert om man själva förstått vidden av detta. I Sverige har man anlitat konsultbolaget Accenture för att arbeta fram ett pilotprojekt för en e-krona men det är svårt att tänka sig att man vid ett skarpt projekt inte skulle vilja anställa folk för att ha den verkliga expertisen "in house" så min gissning är att det kommer att bli en fullständig nystart när det är dags att bygga ett system för skarpt läge.
Hur är det då med Bitcoin och kryptovalutor, nämns det alls i rapporten? Det gör det här och där men inte alltid explicit och framförallt figurerar Bitcoin i bakgrunden på två olika sätt. Först som en faktiskt konkurrent, vilket man kan skönja i det här stycket om att skydda den monetära suveräniteten:
By offering an efficient and convenient CBDC itself, a central bank may reduce the risk of alternative units of account dominating.
Det andra sättet är genom referenser till DLT (distributed ledger technology), som man menar är ett möjligt alternativ till hur en lösning skulle kunna implementeras, men detaljerna om varför och hur en distribuerad/decentraliserad lösning skulle användas är vaga.
Sammanfattningsvis så är det stora ambitioner de här länderna och har och detta gör att det sannolikt kommer att dröja innan vi ser en färdig lösning. När vi gör det är min gissning att det är en rejält nedskalad variant där man har vad som liknar ett bankkonto hos Riksbanken utan några speciellt häftiga features.