Bitcoins energiförbrukning (igen)

Kritiken om bitcoins energiförbrukning är regelbundet återkommande men leder tyvärr sällan till en speciellt konstruktiv diskussion. Media upprepar ofta samma typ av påståenden där en del missuppfattningar om bitcoin i regel ingår. Från bitcoinhåll möts dessa artiklar ibland av hånskrattande men också av faktisk, detaljerad motargumentation, bl.a. den senaste tiden av Nic Carter som outtröttligt skrivit text efter text på ämnet. Den här artikeln kommer att gå igenom en del av dessa missförstånd och motargument men är inte tänkt som ett slutord utan snarare som början på en diskussion som förhoppningsvis kan göra att framtida kritik från media blir lite vassare och mer specifik.

Den tidigare artikeln om bitcoins energiförbrukning från 2018 hittar du här. Under tiden att jag skrev den här artikeln noterade jag också att Konsensuspodden släppte ett avsnitt på samma tema, som du bl.a. hittar på YouTube.‍

Varför bitcoin?

Det första jag vill säga om detta är att om man inte tycker att bitcoin fyller något syfte, om man tycker att hela projektet är meningslöst, ja då följer helt klart också att det är ett slöseri med energi, det kan man knappast säga emot. För de som har dessa starka känslor mot bitcoin blir argumenten om energiförbrukningen ett sätt säga att bitcoin inte borde få existera. Men om det är ett slöseri, hur stort slöseri är det? Det vanliga tycks vara att jämföra elförbrukning med ett land, som t.ex. i den här rubriken från SR tidigare i år: "Bitcoin ett växande miljöproblem: "Drar lika mycket el som Finland". Ett problem med att jämföra på det sättet är att människor knappast har en speciellt bra intuition om hur Finlands totala elförbrukning förhåller sig till hela världens (världen är väldigt stor och Finland är ganska litet). Ett annat problem är att elförbrukningen bara är en del av världens energiförbrukning.

Ett bättre sätt att jämföra är i så fall som Arcane gjorde i en rapport nyligen, nämligen att jämföra koldioxidutsläppen med andra globala (och digitala) fenomen. Då såg det ut såhär:

Där hamnar bitcoin (mätt i carbon footprint) på samma nivå som YouTube-tittande och gaming  (vilket man f.ö. säkert också skulle kunna starta en rörelse som hävdade meningslösheten i). För oss bitcoinentusiaster så verkar kanske inte siffran fullt så skrämmande som för andra eftersom vi förknippar bitcoin med en oerhörd förbättring av vår monetära och finansiella infrastruktur, något betydligt mer basalt för vårt samhälle än t.ex. YouTube och gaming.

Det första bitcoinanhängare bör göra för att övertyga kritiker är alltså att försöka förklara varför bitcoin fyller en så viktig funktion i ett framtida samhälle. För lyckas man inte övertyga motparten om att bitcoin är något meningsfullt så är det heller ingen poäng i att gå vidare och diskutera detaljer kring energiåtgången.‍

Energiåtgång idag och i framtiden

Vidare till några vanliga missförstånd. Ett fel som ofta görs är att man tittar på energiåtgången idag och sedan extrapolerar framåt. Om bitcoin redan idag kräver en stor mängd energi så kommer det ju att vara sju resor värre om det blir en accepterad världsvaluta, eller? Det är lätt att tro, om man inte vet hur bitcoin fungerar, att en bitcointransaktion kräver en stor mängd energi, men så är det ju inte och det här är kanske den svåraste delen av bitcoin att förklara på ett pedagogiskt sätt. Anledningen till att miners spenderar massor av energi är inte att det är "svårt" eller "jobbigt" att verifiera en bitcointransaktion utan att de deltar i ett lotteri där vinsterna är mycket stora och att de därför är beredda att spendera en stor mängd pengar för att öka sina chanser i detta lotteri.

Vinsterna i lotteriet består av

• 1. Nyskapade bitcoins.
• 2. Transaktionsavgifter.

Mängden nyskapade bitcoins (1) halveras var fjärde år så den delen, mätt i BTC,  kommer att minska framöver. Mätt i SEK, USD eller liknande så vet vi inte hur summan kommer att förändras. Om bitcoinpriset dubbleras var fjärde år så kommer denna del av lotterivinsten att vara konstant. Transaktionsavgifterna (2) beror dels på hur många transaktioner får plats i varje block och dels hur mycket folk är beredda att betala för att få med en transaktion. Är det många som slåss om platsen så drivs priserna upp. Mängden transaktioner som får plats i ett block är i princip konstant men ökar litegrann genom tekniska optimeringar.

Huruvida vinsten i lotteriet (och därmed mängden pengar som miners spenderar) kommer att öka eller minska under en viss tidsperiod beror alltså på en mängd faktorer men det är i alla fall definitivt inte så att den kommer att öka proportionellt med bitcoinintresset i världen.‍

Kostnad per transaktion

En siffra som ofta används för att påvisa bitcoins extrema ineffektivet är kostnaden per bitcointransaktion. Delar man den vinst som utdelas i varje lotteri/block (vilket alltså är ungefär lika mycket som miners är beredda att spendera) med antalet transaktioner i blocket så blir det en mycket hög siffra per transaktion. Här jämförs ibland med t.ex. VISA och man påpekar att kostnaden för en VISA-transaktion är mycket, mycket lägre. Här jämför man dock äpplen och päron, eller kanske snarare äpplen och fotbollar. Nedan är citat från Nic Carters artikel What Bloomberg Gets Wrong About Bitcoin’s Climate Footprint:‍

First of all, Bitcoin and Visa are fundamentally different systems. Bitcoin is a complete, self-contained monetary settlement system; Visa transactions are non-final credit transactions that rely on external underlying settlement rails. Visa relies on ACH, Fedwire, SWIFT, the global correspondent banking system, the Federal Reserve and, of course, the military and diplomatic strength of the U.S. government to ensure all of the above are working smoothly.

Det här är kanske inte heller nåt som gemene man funderar speciellt mycket över, att våra betalsystem är lager-på-lager av olika system. I botten finns centralbankernas system, som t.ex. nämnda Fedwire eller RIX i Sverige där transaktioner sker mellan banker och är ganska få och långsamma. Längst upp finns t.ex. VISA där privatpersoner gör transaktioner som är många till antalet och tycks gå snabbt men som faktiskt inte är slutgiltiga förrän flera månader senare, eftersom s.k. chargebacks kan ske under lång tid.

Bitcoin är närmast att jämföra med systemen i botten, det är monetär infrastruktur som har en egen valuta och ett eget betalsystem. Skillnaderna mot t.ex. RIX är dock att vem som helst får delta utan att något tillstånd behövs eller någon ansökningsprocess behöver genomgås. När en transaktion skett i bitcoinsystemet och några block producerats så är överföringen skriven i sten. Här kan det också vara värt att nämna Lightning Network som på ett sätt är Bitcoins VISA i den mening att en enda transaktion i bottenlagret kan vara "settlement" av mängder av transaktioner i lagret längre upp (men med Lightning Network kan du vara i princip säker på att transaktionen faktiskt är slutgiltig).

Jag vill också påminna om det som togs upp tidigare, nämligen skillnaden mellan nyskapade bitcoins och transaktionsavgifter. Om man endast tittar på kostnaden för miners och dividerar denna med antalet transaktioner så glömmer man bort att en stor del av kostnaden inte alls har med transaktioner att göra utan att miners vill lägga vantarna på värdefulla, nyskapade bitcoins. Något som alltså minskar över tid.

Det är dessutom så att en s.k. transaktion i bitcoin kan utgöra en mängd betalningar. T.ex. så kan en börs slå ihop de kunder som ungefär samtidigt vill göra ett uttag och skicka bitcoin till 100 olika personer i en enda transaktion. Detta gör beräkningar som den ovan än mer felaktiga.‍

Vad är det för el som används?

Att man förbrukar energi är ju i sig inte nödvändigtvis något ont utan det vi är oroliga för just nu är förstås klimatförändringarna som kommer av för stora utsläpp av växthusgaser. Så det är därför högst relevant hur den el som används kommit till, något som dock inte är helt enkelt att ta reda på. En uppskattning som kom från ARK Invest nyligen angav andelen förnybar energi i el för bitcoin mining till 76% vilket ju inte låter helt dåligt. Vi kan nog vara ganska säkra på att denna andel kommer att öka ytterligare med tanke på att kostnaderna för t.ex. sol- och vindenergi fortsätter att sjunka.

Bitcoin har också en helt unik egenskap i att det är ett sätt att direkt konvertera el till pengar. Det här betyder att om du någonstans kan producera el men inte har något sätt att föra ut den på elnätet eller på annat sätt ta tillvara på den så kan du istället koppla in bitcoin miners och direkt få betalt för elen. Det är säkerligen så att en del av den el som används till bitcoin mining idag är el som annars skulle ha gått till spillo och det finns säkert många möjligheter i världen att utnyttja detta som ännu inte tagits tillvara på.

Som nämndes i en tidigare artikel har t.ex. norska Kjell Inge Roekke tagit det här resonemanget ännu längre och påstår att bitcoin t.o.m. kan skynda på övergången till förnybar energi genom att anläggningar som inte annars vore lönsamma att bygga nu tack vare bitcoin kan byggas. Square Crypto publicerade tillsammans med ARK Invest alldeles nyligen ett white paper på detta tema:

Resonemanget är som följer: Både vind- och solenergi lider av problemet att energiproduktionen inte är konstant. Solen skiner inte lika mycket hela tiden (definitivt väldigt lite på natten) och det blåser olika mycket såväl under olika tider på dygnet som under olika årstider. Det innebär att för att sol- och vindkraft ska kunna stå för en stor del av elproduktionen så behöver man bygga en väldig överkapacitet, vilket också innebär att man under vissa tider kommer att producera en väldig massa el som ingen vill ha. Batteriteknik, som är på frammarsch, löser detta till viss del men inte fullt ut och en mer komplett lösning för att få ihop den bästa kalkylen är därför enligt ARK och Square en kombination av batterier och bitcoin miners. Från ovan nämnda white paper:

Increased transmission capacity and energy storage will be critical to solving these problems, especially as Lithium Ion batteries continue to fall down their cost curve. For the moment, though, utility-scale batteries are still too expensive to deploy universally. After they’ve fallen another 80% in cost, they will still face physical limitations around their useful lifespan and for how long they can store energy without dissipation. They will, however, be the most critical technology in storing inexpensive mid-day solar power for evening peak demand.

Bitcoin miners, on the other hand, are an ideal complementary technology for renewables and storage. Combining generation with both storage and miners presents a better overall value proposition than building generation and storage alone.

Man backar upp sin påståenden med modell baserad på riktig data som du hittar här. Huruvida deras analys är korrekt eller ej får framtiden utvisa men det är onekligen en intressant tanke.

Sammanfattning

• Bitcoin använder stora mängder el och huruvida man tycker att det är ett slöseri eller inte beror förstås först och främst på vad man tycker att bitcoin tillför världen.
• Bitcoins påstådda energiförbrukning "per transaktion" är ofta både felaktig i sak och förenat med missförstånd om vad bitcoin är.
• Ett "slöseri" med el är inte ett problem i sig utan framförallt ett problem p.g.a. den miljöpåverkan det har.
• Bitcoinanhängare gör därför bäst i att dels fokusera på att förklara vad bitcoin tillför världen och dels på att undersöka vidare hur man kan hjälpa till att skynda på övergången till förnybar energi.

Det finns också många aspekter av den här frågan som inte har tagits med i artikeln, såsom jämförelser av miljöpåverkan med finansiell infrastruktur som bitcoin kan komma att ersätta.