Tokenisering innebär att en token, som hanteras på en blockkedja, representerar en digital eller fysisk tillgång. På engelska används ofta begreppet ”Asset Tokenization” vilket tydligare påvisar just detta. Ibland används även förkortningen RWA (Real World Assets) för att förtydliga att en digital token representerar något från den icke-digitala världen.
Token som representerar en digital eller fysisk tillgång till tjänst
Tokenisering kan liknas med hur banker, förr i tiden, gav ut sedlar/kvitton som representerade inlämnat guld. Dessa representerade värdet av det guld som förvarades hos bankerna. Så länge som förtroende fanns att bankerna verkligen hade guldet bibehöll dessa sedlar dess värde.
Funktionen och grundidén är alltså inte ny då dessa tokens kan liknas med ett ägarcertifikat eller ett kvitto. Det innovativa är istället att tokens kan hanteras på en blockkedja vilket medför att de kan hanteras P2P och därmed utan en tredjepart.
Liknelse – Guldcertifikat
Investering i guld kan ske i fysiska guldtackor eller i värdepapper, exempelvis certifikat, som följer guldpriset. Certifikaten förenklar handeln inom ett slutet handelssystem (exempelvis svenska börsen).
Att investera i certifikat är betydligt enklare, än att köpa guldtackor, då all handel sker digitalt via en aktiemäklare eller bank. Orsaken till att certifikaten följer guldpriset är att utgivarna av dessa värdepapper förväntas äga guld till ett motsvarande värde av utgivna certifikat. Förutsatt att förtroende finns för dem kommer därmed värdet på detta ”pappersguld” följa den tillgång som den representerar.
I denna jämförelse påvisas en av de stora fördelarna med tokenisering, dvs. enklare hantering och handel. Däremot sker handel med certifikat inom centraliserade slutna system medan tokens kan hanteras P2P på decentraliserade blockkedjor.
Några exempel på användningsområden är:
Stablecoins
Stablecoins är ett tydligt exempel på hur tokenisering redan används idag. En USDC är en ”fully backed digital dollar” vilket innebär att för varje USDC som finns i omlopp förväntas dess utgivare, Circle, ha 1 USD. På detta sätt sker en tokenisering av den amerikanska dollarn genom att värdet överflyttas till tokens som i detta fall är värda 1 USD var.
I början av 2024 fanns det USDC-tokens till ett värde av drygt 28 miljarder USD på olika blockkedjor. Det presenteras på Circle´s hemsida men kan även kontrolleras på de blockkedjor där USDC hanteras.
Aktier och fonder
I april 2021 offentliggjorde kryptobörsen Binance att deras kunder inom kort skulle kunna handla med ”aktie-tokens”. Den första aktien var Tesla där en token representerade ner till 1/100 aktie. Dessa tokens skulle vara ”backed by a depository portfolio of underlying securities”.
Bara ett par månader senare, i juli, valde Binance däremot att avbryta projektet. I deras pressmeddelande nämns inte orsaken men det bör ha varit regulatoriska orsaker. Bland annat skrev tyska BaFin (motsvarande Finansinspektionen) redan i april samma år att aktie-tokens skulle bryta mot aktuella lagar kring hantering av denna typ av tillgångar.
Det finns däremot flera exempel på finansbolag som använt blockkedjor för att exempelvis tokenisera fondinnehav. År 2023 hade Franklin Templeton fonden ”Onchain U.S Government Money Market Fund (FOBXX)” på blockkedjan Polygon. Däremot handlas inte dessa fonder öppet och offentligt på samma sätt som Binance hade tänkt erbjuda handel med aktier.
Konst
Även ägandeskapet av konst kan tokeniseras. Ett exempel är när fyra av Andy Warhols konstverk såldes via 1000 tokens per verk. En token motsvarade alltså värdet av 1/1000 tavla. Fraktionaliserat ägande medför däremot inte samma flexibilitet som med exempelvis stablecoins. Det går ju inte att gå till galleriet som har tavlan och växla in en token mot en fraktion av tavlan.
Skulder
Idag går det att investera i, samt köpa och sälja, lån via svenska P2P-låneplattformar. Däremot kan denna handel enbart ske inom plattformen. Om lånen skulle tokeniseras skulle de kunna hanteras på decentraliserade blockkedjor och därmed köpas/säljas utan behov av en tredjepart.
Ett sådant system finns redan för in- och utlåning av kryptovalutor via plattformen Aave. Vid insättning får personen en a-token vars värde ökar utifrån den ackumulerade räntan som betalas av de som lånar pengar. Denna token representerar därmed lånet och vid inväxling betalas insatt kapital samt ränta ut. Dessa a-tokens kan skickas till andra plånböcker och därmed även säljas.
NFT
Även NFT är en form av tokenisering. Till skillnad mot övriga exempel är det däremot inte RWA (Real World Asset) utan tillgången är helt digital.
En NFT är en token som bevisar ägandeskapet över en digital tillgång. Ofta benämns en bild, en video eller ett musikklipp som en NFT men tekniskt sett är det bara en token som representerar en tillgång. Detta i form av ett ägarcertifikat. Skickas en NFT mellan två plånböcker är det alltså inte bilder/videon som byter plats utan ägandeskapet.
Fastigheter
Kan ägandet av fastigheter tokeniseras och därmed skapa en mer öppen, likvid och fraktionaliserad marknad? Ett innovativt försök till detta genomfördes 2018 då knappt 20 % av Regis Aspen Resort Hotel såldes via tokens som representerar ägandeskapet. Företaget fick in 18 miljoner USD via tokens som såldes för 1 USD styck. Aspen Coin kunde köpas med USD, Bitcoin och Ether.
Om det skulle implementeras i större omfattning i Sverige skulle exempelvis Lantmäteriet vara utgivare av tokens som representerar de olika fastigheterna i Sverige. Den som äger en token är ägaren av fastigheten. En token kan sedan skickas till en bank för pantsättning av fastigheten vid lån. Detta istället för den process som sker idag med pantbrev.
Presentkort på städning
Oftast beskrivs tokenisering utifrån hur finansiella tillgångar kan hanteras på en blockkedja. Men det kan i princip vara vilka tillgångar som helst. Dessutom kan det vara tjänster. En token skulle exempelvis kunna representera en storstädning av en villa. I detta fall kan valet att hantera presentkortet på en blockkedja bestå i den säkerhet som blockkedjor levererar kring att presentkortet inte kan förfalskas.
Fördelar
Beroende på hur tokenisering utvecklas och används finns flera olika fördelar. Bland de som oftast nämns finns bland annat:
- Enklare och transparent
Det är betydligt enklare att hantera en digital token än en dyr tavla, delägandeskap av en bil eller en hel jordbruksfastighet. I och med att ägandeskapet registreras på en blockkedja går det även att enkelt verifiera det.
- Ökad likviditet
Tokenisering förväntas öka likviditeten vid handel med illikvida tillgångar. Det är idag mycket enkelt att handla aktier och andra värdepapper via aktiemäklare och banker. Det är däremot betydligt svårare att investera i exempelvis ett affärslager, ett fraktfartyg eller en kontorslokal. Kan tokenisering öka tillgängligheten och därmed likviditeten?
- Möjlighet till fraktion
I Sverige är det relativt svårt att exempelvis investera i ett specifikt fastighetsprojekt eller exklusiv konst förutsatt att du inte har stora summor att investera. Om ägandeskapet tokeniseras finns även möjligheten till det sker i fraktioner. Denna lösning användes exempelvis vid försäljningen av Regis Aspen Resort Hotel.
- Demokratiserar ägandet
Tokenisering kan ses som ett steg mot ett mer demokratiserat ägandeskap. Detta framförallt i länder där det svårt att ens få ett bankkonto. För att hantera en token krävs enbart en blockkedjeplånbok som kan interagera med den blockkedja där dessa tokens hanteras.
- Snabbt, säkert, kostnadseffektivt
Tokens på en blockkedja kan även resultera i snabbare, säkrare och mer kostnadseffektivare lösningar. Detta på samma sätt som annan överföring av digitalt värde kan hanteras på blockkedjor.
Nackdelar
Med nya former av digitalt ägandeskap följer även både juridiska och praktiska frågor. Många projekt är även snarare experimentella än praktiskt genomförbara.
Ansvar
I vissa fall följer ett juridiskt ansvar med ett ägandeskap. Vem har det ansvaret om ägandeskapet hanteras digitalt och sprids till pseudonyma blockkedjeadresser? Ett exempel är att fastighetsägaren har ansvar för underhåll av fastigheter för att minska risken för personskador.
Förlita sig på central part
Vem som helst kan skapa en token och ange att den representerar en specifik egendom, exempelvis 1 kg guld. Det krävs därmed att de som använder dessa token kan förlita sig på att utgivaren verkligen har den egendom som dessa ska representera. Skulle det uppstå misstro kring innehavet kan mycket väl värdet på dessa tokens antingen minska kraftigt eller helt och försvinna.
Att det kräver ett förtroende för en centraliserad part går delvis emot en av grundidéerna med blockkedjor, dvs. att inte behöva förlita sig på en motpart.
Reglering
Än så länge finns ytterst få lagar och regleringar för tokeniserade tillgångar. I de flesta fall bygger därmed värdet på dessa tillgångar enbart på förtroende till utgivarna. Med regleringar kan det däremot bli tydligare hur utgivare behöver bevisa att de äger den underliggande tillgången. Inom EU har Mica-förordningen delvis reglerat området och i USA förväntas lagar kring stabelcoins implementeras under 2024. Hur andra tokeniserade tillgångar i framtiden regleras återstår att se.