Alla kryptovalutor och tokens har en unik tokenomics, dvs. ekonomisk struktur. Ett av de ”ben” som denna struktur är uppbyggd av är ”token distribution”. Med andra ord hur en ny kryptovaluta, eller token, initialt fördelas efter att den skapats. Hur detta sker påverkar exempelvis decentralisering, finansiering av framtida utveckling och dess styrning (governance).
Exempel:
Kryptovalutan ABC ska utvecklas av ett team på 5 personer. Det totala utbudet av kryptovalutan ska vara 10 miljoner. Teamet måste bland annat ta ställning till följande frågor, vilket besvarar hur dess token distribution kommer att utformas.
- Ska hela utbudet skapas direkt eller ska inbyggd inflation finnas och därmed nya coin skapas löpande?
- Ska delar av utbudet säljas i förväg för att finansiera utvecklingen?
- Hur stor del av initiala utbudet vill teamet ha själva som ett ekonomiskt incitament?
- På vilket sätt kan distribution ske för att så många som möjligt blir intresserad av denna nya kryptovaluta?
- Hur kan distributionen ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart för kursen?
Tidsaspekten
Det finns framförallt tre alternativ gällande tidsaspekten kring initial distribution av nya tokens.
- Premining
Med premining menas att hela utbudet skapas innan denna token lanseras på en blockkedja. Delar av utbudet kan exempelvis säljas till investerare, delas ut till utvecklare eller på annat sätt användas till en förutbestämd funktion.
Ett exempel är XRP vars totala utbud på 100 miljarder XRP skapades, och distribuerades, under 2013. I detta fall fick företaget Ripple ca 80 % av utbudet, grundarna ca 20% medan någon tiondel fördelades via airdrops
- Delvis premining
Ett annat alternativ är att en del av utbudet är premined medan resten distribueras löpande via mining/staking-reward inom Proof of Work eller Proof of Stake. Ett exempel är kryptovalutan Ether. En del av det initiala utbudet såldes via ICO, via betalning i bitcoin, år 2014. Priset var då cirka 0,30 USD per Ether. Tack vare denna ICO nåddes finansiering för framtida utveckling av den nya blockkedjan Ethereum och dess kryptovaluta Ether. Efter lansering av blockkedjan skapades även nya coins via mining.
I början hade Ethereum Proof of Work som konsensusmekanism. Det innebar att nya coins fördelades, vid varje nytt block, till miners inom nätverket. Efter övergången till Proof of Stake sker fördelning av nya coins istället till noderna som validerar transaktionerna.
- Mining/Staking-reward
Det tredje alternativet är att distribution enbart sker via mining eller staking. Någon finansiering via ICO eller riskkapital finns därmed inte utan det är enbart de som tillför datorkraft som gynnas och får nya coins. Den största fördelen är den ökade decentraliseringen då distributionen varken gynnar kapitalstarka aktörer, grundare eller utvecklare.
Det tydligaste exemplet på denna distribution är bitcoin. Det har exempelvis aldrig genomförts någon finansieringsrunda för att skapa eller utveckla bitcoin. Från första blocket har bitcoin, ungefär var tionde minut, fördelats till de som upprätthåller nätverket (miners).
Funktioner vid premining
Vid hel, eller delvis, premining kan distributionsväg väljas utifrån funktion och mål med distributionen.
- Finansiering – Försäljning av tokens för att få in kapital för framtida utveckling.
- Decentralisering – En bred fördelning av alla tokens ger en hög grad av decentralisering av projektet. Detta förutsatt att denna token har en governancefunktion.
- Användning – Distribution kan ske som ett incitament för personer att använda en ny token till olika syften.
- Marknadsföring – Via exempelvis airdrops och andra marknadsföringsvägar kan fler upptäcka och börja intressera sig för en ny token.
- Likviditet – Distribution kan även ske som ett incitament för investerare att tillföra likviditet till likviditetspooler på decentraliserade börser. Detta för att skapa smidigare växling och hantering för andra användare.
Public sale – Initial finansiering
Initial coin offering (ICO) var ett mycket populärt sätt att distribuera nya tokens under 2017. I korthet säljs en del av det totala utbudet av tokens redan innan den ens har lanserats på en blockkedja. Detta sker för att få in kapital som kan användas för att finansiera utvecklingen.
Exempel:
Ett exempel är att EOS genomförde ICO under 2017 och 2018 och fick in Ether till ett värde av drygt 4 miljarder USD.
Community – Gynna användare
Tokens som avsätts till ”community” förväntas premiera de som använder, marknadsför eller på annat sätt gynnar användningen av en ny token. Fördelning kan exempelvis ske genom farming, som incitament till att bidra till likviditetspooler, eller som belöning för de som använder vissa dAppar eller skriver om tokens på social media. Om en token används inom ett spel skulle delar av utbudet kunna distribueras till de som når en viss nivå på spelet.
Exempel:
Ett av kryptohistoriens mest uppmärksammade airdrops genomfördes av UNI under september 2020. Alla som hade använt den decentraliserade börsen Uniswap, före den första september, fick möjlighet att ta emot 400 UNI via denna airdrop.
Det var ungefär 250 000 blockkedjeadresser som fick ta del av UNI och med en kurs på ca 4,5 USD, i slutet av september, var dessa värda ca 1800 USD. I detta fall gav alltså distributionen av UNI inte någon ekonomisk fördel för Uniswap. Däremot skapades en större decentralisering då UNI har en governancefunktion och används för att rösta på förslag kring utveckling av den decentraliserade börsen.
Insiders – Ekonomiskt incitament
Det är även vanligt att en del av utbudet fördelas till de som står bakom utvecklingen av den token som skapas. Det kan exempelvis vara företag, rådgivare, grundare osv. I detta fall är det vanligt att deras tokens är låsta inom en ”vesting period”. I korthet innebär det att de inte kan säljas inom denna period.
Exempel:
När Matic lanserades avsattes 16% av det totala utbudet till ”Team”, dvs. exempelvis rådgivare och utvecklare. Dessa kunde däremot inte direkt säljas på öppna marknaden på grund av en vesting period.
Foundation – Driver utvecklingen framåt
Det är relativt vanligt att en del av utbudet fördelas till en icke vinstdrivande organisation vars syfte är att driva utvecklingen av en blockkedja, och dess kryptovaluta, framåt. Hur stor andel av utbudet, och hur detta förväntas användas, skiljer sig självklart mellan olika projekt.
Exempel:
Ett exempel är kryptovalutan ALGO och organisationen Algorand Foundation. Från början skapades 10 miljarder ALGO och distribuerades bland annat via ICO och för att premiera nya användare av kryptovalutan. Resterande gavs till Algorand Foundation för framtida utveckling och distribution. I slutet av 2022 hade därmed organisationen 3,1 miljard ALGO.
Kommentarer