Det förundrar mig alltid när människor som inte har lagt ner mer än 20 minuter på att studera ett givet ämne känner sig manade att skriva långa debattinlägg.
Klas Eklunds artikel om Bitcoin i Dagens Industri är tyvärr ett skolexempel på detta fenomen.
Hans debattartikel bygger på felaktiga antaganden, missförstånd och en total avsaknad av djupare insikter i vad Bitcoin faktiskt är och varför det existerar.
Låt oss bryta ner argumenten.
1) "Hittills har Bitcoin visat sig vara värdelös som valuta."
Här blir avsaknaden av historisk kunskap om hur monetära standarder etableras smärtsamt tydlig. Vet debattören till exempel varför vi gick från silver- till guldstandard en gång i tiden? Eller varför snäckskal övergavs som pengar?
Varje monetär standard i historien har följt en tydlig och naturlig utveckling från store of value (värdebevarare) —> medium of exchange (valuta) —> unit of account (räkneenhet). Det är exakt samma utveckling som vi nu ser med Bitcoin.
2) "Att använda den för att betala är dyrt, långsamt..."
Bitcoins lager-1 (blockkedjan) har sedan starten utformats för att prioritera decentralisering och säkerhet. Satoshi Nakamoto identifierade tidigt risken att försöka lösa skalbarhet på lager-1 då det skulle innebära kompromisser på antingen decentralisering eller säkerhet. Därför var visionen redan från start att skalbarhet skulle lösas i ovanliggande lager (likt hur internet är uppbyggt).
Bitcoin löser skalbarhet – som i hastighet och låga avgifter – på lager 2. Lightning-protokollet växer just nu explosionsartat. Mellan augusti 2021 och augusti 2023 ökade antalet transaktioner med över 1 200 procent*.
Ett annat lovande protokoll på lager 2 är Fedimint, som är utformat för att hjälpa medborgare i auktoritära regimer att upprätthålla sin finansiella integritet. Läs mer om Fedi App och deras utvecklare Obi Nwosu.
Jag rekommenderar även en googling på "the blockchain trilemma".
* Källa: River Research Report, October 2023
3) Bitcoin har inget underliggande värde
Mitt favoritämne.
Låt oss först klargöra en sak: fiatvalutor, per definition, har inget underliggande värde – men det hoppas jag att du redan vet. De bygger helt och hållet på förtroendet för den centralbank som utfärdar dem, vilket i sin tur bygger på att denna centralbank kan betala nuvarande skulder genom att teckna nya, längre in i framtiden – till bekostnad av dem som lever i framtiden.
Med stort världsinflytande kan detta fungera ett tag, men det är inte en hållbar modell, vilket historien tydligt visar – ingen fiatvaluta har överlevt mer än ungefär 200 år. Tyvärr är detta ett faktum som gång på gång, inklusive i debattörens fall, har gått förlorat i vårt kollektiva medvetande – sannolikt eftersom det har passerat för många generationer sedan förra gången.
Påståendet att Bitcoin inte har ett underliggande värde bygger på en missuppfattning om vad som ger något värde, särskilt i en monetär kontext. Det stämmer att Bitcoin inte har ett "cash flow" – på samma sätt som guld inte har det. Här är kritikern sannolikt lockad att peka ut att guld minsann har ett värde bortsett från användningsområdet som pengar, som till exempel i smycken.
Detta för oss vidare till den verklighet som är den subjektiva värdepropositionen. Guld har visserligen varit värderat av människor under en längre tid än Bitcoin, men detta kan knappast användas som ett argument för att Bitcoin INTE kommer att vara värdefullt i framtiden då det skulle innebära att förneka möjligheten för något nytt att uppstå som människor tillskriver värde.
Men eftersom det är det intrinsikala värdet vi diskuterar – det som gör något värdefullt i sig självt – måste vi lyfta blicken bortom personliga preferenser och subjektiva bedömningar.
Bitcoins underliggande – och obetvivlade – värde ligger i dess unika egenskaper och funktioner som världens första universella, decentraliserade och okorrumperbara huvudbok. På detta sätt upprätthåller Bitcoins protokoll kanske det allra främsta av intrinsikala värden: sanningen. Det vill säga, en oförvanskad ekonomisk verklighet.
Vad menar jag egentligen?
Det enda sättet att mäta värde i en ekonomi är att jämföra det relativt något annat. I den nuvarande ekonomin använder vi fiatvalutor som måttstockar, men dessa fungerar i praktiken som måttstockar som konstant är i rörelse, eftersom att den monetära basen ständigt förändras.
Vid varje ekonomisk mätning finns det därför två rörliga variabler: värdet på det vi försöker mäta och värdet på själva valutan. Detta skapar en förvrängd ekonomisk verklighet, där de signaler vi förlitar oss på för att styra ekonomin inte speglar sanna förhållanden.
Bitcoin löser detta problem genom att erbjuda en fast måttstock – eftersom det aldrig kommer att finnas fler än 21 miljoner enheter. Detta gör det möjligt att mäta och förstå den ekonomiska verkligheten utan förvrängning, och det är just här som Bitcoins intrinsikala värde ligger: i dess förmåga att upprätthålla denna sanning och därmed kommunicera den på ett oförvanskat sätt.
Det går inte att betvivla och knappast att övervärdera det intrinsikala värdet av detta – att göra det vore att förneka att verkligheten i sig existerar, eller åtminstone att den inte har ett värde bortom vad människor subjektivt tillskriver den.
För att förstå höjden av denna absurda proposition, så skulle det vara som att påstå att en jords förutsättningar att bära en skörd inte är av betydelse för vad skörden blir.
Människor må värdera saker subjektivt baserat på sina behov och preferenser, men dessa värderingar sker alltid inom ramarna för en objektiv verklighet.
4) "Eftersom en bitcoin är en privat ”valuta”, utan skydd från någon central myndighet är den också sårbar."
Det är oklart vad debattören menar med “privat”, då Bitcoin i allra högsta grad upprätthålls av samtliga användare genom konsensusmekanism.
Denna mekanism innebär att miljontals oberoende "noder" världen över verifierar och enas om transaktioner och förändringar, vilket gör systemet både demokratiskt och motståndskraftigt mot manipulation. Till skillnad från fiatvalutor, som centrala myndigheter kan utfärda efter eget tycke, tillhör Bitcoin sina användare – människor från jordens alla hörn – och dess regler kan inte ensidigt ändras av någon stat, institution eller enskild individ.
Att kalla det "sårbart" är att totalt missa själva poängen: det är just friheten från central kontroll som gör Bitcoin säkert.
5) "Den som har kronor i en svensk bank skyddas åtminstone delvis av en insättargaranti."
Insättningsgarantin presenteras ironiskt nog som ett skydd för konsumenter, men i verkligheten är det främst ett skydd för banker. Det skapar en moralisk hazard, där bankerna kan ta onödiga risker med konsumenternas pengar i trygg vetskap om att staten – och därmed skattebetalarna – kommer att täcka förlusterna om det går snett.
När systemet oundvikligen faller samman och bankerna behöver räddas, sker detta genom statliga bailouts. Och vem betalar för dessa räddningspaket? Konsumenterna, så klart. Det betalas indirekt genom inflation, eftersom deras köpkraft urholkas när nya pengar trycks för att täcka underskotten.
Detta är kärnan i problemet med det nuvarande systemet: riskerna socialiseras, men vinsterna privatiseras.
6) "Centralbanker och finansinspektioner har också betraktat bitcoin och andra kryptovalutor med stor misstänksamhet."
Det gläder mig till viss del att debattören verkar göra en viktig distinktion mellan Bitcoin och andra "kryptovalutor".
Många av dessa andra projekt drivs som företag, där en central aktör – en issuer – har rätt till privilegierad information och kontroll. Dessa centraliserade kryptovalutor bör definitivt regleras starkare, då alltför många bedragare har utnyttjat den regulativa gråzonen för att lura andra och berika sig själva.
Det är dock avgörande att understryka att detta inte har någonting att göra med Bitcoin. De skandaler och bedrägerier som debattören antyder handlar uteslutande om antingen så kallade "altcoins" eller om kryptobörser som, likt vilket korrupt företag som helst, har ägnat sig åt oetiska praktiker och lurendrejeri.
7) Skälet till Bitcoins uppgång är en funktion av Amerikanska valet.
Nej, det har alla främst att göra med USA:s nationalskuld – den globala reservvalutan, som i praktiken är insolvent, en situation som i sin tur är en direkt följd av de världsekonomiska förändringarna som inträffade 1971, när USA övergav guldstandarden, bland annat för att finansiera Vietnamkriget.
Det vi nu bevittnar i världen, där Bitcoin spelar en central roll, är implosionen av en 50 år lång världsekonomisk bubbla som har varit byggd på att låna från framtiden. "Hajpen", som debattören nämner, bör med andra ord tillskrivas nuvarande fiat-system och inget annat.
Översättning: människor har börjat tappa förtroendet för den centrala entitet som utfärdar dollarn – just eftersom att den inte är backad av något annat än det förtroendet.
Bitcoin är den tillgång som har störst korrelation med Global M2*, det vill säga global penningmängdsexpansion. Detta är ingen slump. Medan den kortsiktiga uppgången i Bitcoin – som under de senaste veckorna rimligen kan tolkas som kopplad till det amerikanska valet, fungerar detta som bäst som en katalysator. Den verkliga drivkraften är den stigande insikten om fiat-systemets fundamentala ohållbarhet, där inflation och skulder fortsätter att urholka människors köpkraft och driva en ekonomi baserad på expansion till varje pris. På medellång till lång sikt förblir detta till stor grad oförändrat, oavsett vem som är president.
*Källa: Lyn Alden Research visar på att BTC har 83% korrelation med Global M2 under vilken rullande 12-månadersperiod som helst.
8) Bitcoin är "...extremt energikrävande (eftersom servrarna drar mycket el)."
Återigen avslöjas debattörens ytliga förståelse för ämnet och brist på analys, bortom vad som återfinns i tidningsrubriker.
Ja, Bitcoinmining är energiintensivt, men för att seriöst utvärdera energiförbrukningen måste man ställa två avgörande frågor: "Vad används energin till?" och "Hur ser den finansiella modellen ut för miners?".
Vi legitimerar dagligen hög energiförbrukning för att skydda viktiga institutioner, som demokratiska system eller samhällskritisk infrastruktur. Kan det vara så att Bitcoinmining har en liknande funktion?
Om debattören hade lagt mindre tid på att läsa tidningsrubriker och i stället gjort ordentliga efterforskningar, hade han funnit svaret på den frågan.
Energiåtgången fungerar som en "vägg av energi” som skyddar Bitcoin från att möta samma öde som alla fiatvalutor historiskt sett har gjort under tusentals år: hyperinflation och total kollaps, ofta i samband med förödande krig och konflikter.
Dess deflationistiska egenskaper förankrar sedermera ekonomin i verkligheten och utgör därmed grunden för ett system där långsiktiga beslut premieras framför kortsiktig konsumtion. Detta är en fundamentalt annorlunda och hållbar modell jämfört med dagens inflationsdrivande system.
Utöver detta bygger miners ekonomiska lönsamhet på att säkerställa energikostnader som är nästintill noll. Dessa låga energikostnader hittas där det finns spillenergi, vilket innebär att Bitcoin mining i praktiken fungerar som en dammsugare av överskottsenergi.
Förutom att fungera som en naturlig subvention till förnybara energiinvesteringar på detta sätt – då den möjliggör monetarisering av överskottsenergi och därmed har potentialen att göra dessa investeringar mer attraktiva – har mining också en geografiskt decentraliserande effekt. Den incentiverar människor att flytta till områden där energi är naturligt överflödig, istället för att transportera energin över långa avstånd med höga miljökostnader som följd.
9) "Håll tummarna för att den svenska Finansinspektionen och Riksbanken inte hoppar på det tåget!"
Kina valde att inte gå över till guldstandarden under 1800-talet, medan majoriteten av världen valde den hårdare valutan av de två. Detta beslut var bidragande för Kinas “Century of Humiliation”, en period av ekonomiskt och politiskt förfall som är ett utmärkt exempel på hur felaktiga ekonomiska beslut kan få långsiktiga och förödande konsekvenser för en nation.
Sverige som nation bör självklart diversifiera sina reserver av samma anledning som vi redan äger både guld och utländska valutor – särskilt om världens mäktigaste land väljer att gå i den riktningen.
Att föreslå något annat är inte bara naivt – det är rentav en nationell säkerhetsrisk att inte ta följe, då det kan äventyra Sveriges ekonomiska suveränitet och stabilitet i en alltmer osäker global framtid.
Bitcoin är inte mycket mer märkvärdigt än guld – den enda skillnaden är att det existerar digitalt och inte har någon monetär inflation, vilket är två betydande förbättringar jämfört med guld.
Slutord
Den grundläggande brist som förespråkare av att "stimulera ekonomin" genom konstant penningexpansion misslyckas att förstå är att de hävdar att den "ökar likviditeten" och gör "investeringar mer attraktiva”, men fullständigt bortser från hur själva handlingen i sig förvränger vilka typer av investeringar som faktiskt genomförs – och därmed också naturen av den "tillväxt" som uppstår.
De är med andra ord fast beslutna om att det går att blanda 50 procent vatten med 50 procent olja och uppnå en oljekoncentration på 100 procent.
Det går alldeles utmärkt att öka ett lands nominella BNP genom att trycka mer pengar, men problemet är att det inte framgår hur ökningen faktiskt har uppnåtts.
Var det genom att accelerera utarmningen av våra naturresurser i en takt som överstiger deras förnyelse? Eller genom att pressa människor att arbeta hårdare för mindre ersättning? Eller skedde det genom att först bygga upp hållbara tillgångar för att därefter möjliggöra en långsiktig och balanserad konsumtion?
I ett inflationistiskt system kan vi med säkerhet anta att svaret lutar åt de första två alternativen. Det är bara att sätta på tv:n och följa rapporteringen av till exempel COP29 eller att slå upp en graf som jämför huspriser relativt löneökningar för gemene man.
Resultatet av allt det här är den ekonomiska världsordning som vi lever med i dag – ett toppstyrt system vars enda verkliga riktmärke är ständig expansion, oavsett riktning eller mål.
Om denna strävan känns bekant från annat håll är det för att det är ideologin hos en cancercell.
Bitcoin är ett mycket lovande botemedel, vars ursprung och egenskaper alla bör ta sig tid att studera.
Petter Englund, skribent
Kommentarer