I alla situationer där ett köp ska genomföras eller ett byte utföras så kan frågan om vem som ska göra sin del först uppstå. På film har vi många gånger sett hur några skumma typer ska byta knark mot pengar och misstänksamt tittar på varandra. Någon säger kanske ”money first” och det slutar med att de med ett kuvert i varsin hand försöker göra bytet exakt samtidigt.
Exemplet är en extrem situation där parterna absolut inte litar på varandra men det finns många situationer även för ”vanliga människor” där detta är relevant. Tänk t.ex. på någon som äger en bensinmack. Ska man tillåta att kunden tankar först och sedan betalar i kassan? Du gör affärer med massor av kunder och de allra flesta går att lita på men du kan inte veta säkert på förhand. De flesta betalar ju nu med kort men det vänder bara på tillitsförhållandet och det blir istället kunden som måste lita på att bensinmacken inte drar för mycket pengar från kortet, eller drar pengar utan att kunden fått bensin.
Atomic swaps
Låt oss börja med att titta på hur man kan lösa ovanstående problem när det gäller digitala tillgångar, för här går det faktiskt att få båda sidorna av transaktionen (alltså överlämnandet av pengar och överlämnandet av varan) att ske exakt samtidigt, så att ingen av parterna riskerar att stå lottlös.
Ett exempel som funkar redan idag är att byta olika kryptovalutor med varandra. I september förra året twittrade Charlie Lee (skapare av Litecoin) att han gjort en s.k. atomic swap mellan Bitcoin och Litecoin. Detta innebär alltså att han bytt Bitcoin mot Litecoin utan att någon av parterna riskerade att bli av med sin kryptovaluta utan att få den andres. Notera att detta alltså gjorts trots att Bitcoin och Litecoin är två olika blockkedjor, två helt separata system.
Här är ett försök att förklara hur det funkar, utan tekniska termer. Låt oss säga att Alice har A-pengar som hon vill byta mot Bobs B-pengar.
- Alice låser in sina A-pengar i ett digitalt kassaskåp som för att öppnas kräver dels Bobs nyckel och dels en hemlighet som ännu bara Alice känner till.
- Bob låser in sina B-pengar i ett liknande skåp, men som kräver Alices nyckel och samma hemlighet som ovan.
- När någon använder hemligheten för att öppna skåpet så kan alla genast se hemligheten (blockkedjorna är publika, ni vet)
- Om inte skåpen öppnas inom 48 timmar så självförstörs de och innehållet går tillbaka till den ursprunliga ägaren
För att få tag i Bobs b-pengar öppnar Alice Bobs skåp. I samma ögonblick som hon gör det får Bob reda på hemligheten och kan alltså öppna Alices skåp. Notera att Alice inte själv kan komma åt sina A-pengar eftersom det kräver Bobs nyckel. Bara Bob kan öppna det andra skåpet.
För en mer teknisk beskrivning, se Atomic cross-chain trading på bitcoin.it.
Andra tillgångar
Kan man då göra detta med annat än kryptovalutor? Att representera andra tillgångar på Bitcoins egna blockkedja är något som man började laborera med redan 2012 i form av s.k. colored coins. I sin ursprungliga form innebar det att en satoshi (det minsta beloppet som går att representera i bitcoin) gavs en speciell betydelse (”färgades”). Om ett företag ville låta sina aktier finnas och handlas på blockkedjan så kunde man alltså ta t.ex. 50 000 satoshi (0,0005 bitcoin), låta varje satoshi representera en aktie, och skicka motsvarande summa till varje aktieägares bitcoinadress. Aktieägarna kunde sedan handla med dessa aktier genom att skicka dem mellan sig.
Ovanstående exempel fungerar inte riktigt, bl.a. p.g.a. transaktionsavgifter, men det finns mer sofistikerade sätt att göra det på. Du får också just nu bortse från de legala aspekterna kring att ha sina aktier på blockkedjan.
En intressant aspekt av att låta tillgångar representeras på blockkedjan är att man då kan åstadkomma ”atomic swaps” precis som mellan kryptovalutorna ovan. Att få till en atomic swap i det här fallet är simpelt eftersom både betalningen (i bitcoin) och överföringen av aktierna (de färgade mynten) kan rymmas inom samma bitcointransaktion. Antingen går hela transaktionen igenom, eller så går ingen del igenom, och ingen behöver alltså riskera att bli lurad.
Tokenisering
Just aktier är ju för det mesta digitala redan idag men principen ovan går att applicera även på rent fysiska tillgångar och brukar kallas tokenisering, alltså att göra en digital ”token” av något som normalt finns i den fysiska världen. Själva digitaliseringen är egentligen inget nytt, de allra flesta som idag investerar i guld köper inget fysiskt guld utan köper någon form av certifikat som handlas på en börs. Anledningen till att göra så här är att det förenklar handeln, ökar likviditeten mm.
Den tokenisering som man läser om när det gäller blockkedjor handlar om samma digitalisering, men mer decentraliserad. En token på en blockkedja blir möjlig att handla med utan mellanhänder, precis som kryptovalutorna i sig.
Notera dock att det fortfarande finns ett stort mått av tillit här. Att det faktiskt finns en motsvarande fysisk tillgång kopplad till din token är helt beroende av att utgivaren håller detta löfte. Det är stor skillnad på bitcoin i sig och en token som skapas av en enskild utgivare. Tänk på det även när du läser om diverse ICO:er.