De flesta böcker om Bitcoin är tydligt positiva till kryptovalutans framväxt. Ett fåtal böcker har en negativ vinkel och En samhällsvetenskaplig introduktion till bitcoin och kryptovalutor försöker sig på den svåra balansen att stå i mitten. Det lyckas ganska bra – på både gott och ont.
Samhällsvetenskapliga synsätt
I En samhällsvetenskaplig introduktion… presenterar nio svenska docenter, professorer och universitetslärare olika samhällsvetenskapliga synsätt på Bitcoin. Detta utifrån deras egen profession och fakultet. Som exempel har Joakim Sandberg (professor i praktisk filosofi) skrivit kapitlet ”Kryptovalutor och politisk filosofi” medan Kristoffer Schollin (doktor i immaterialrätt) skrivit om ”Kryptokontrakt”.
Fördelen blir därmed att författarna är mycket väl insatta i sina olika ämnen och att boken presenterar flera synsätt som delvis saknats i nuvarande litteraturutbud inom området. Boken presenteras med att författarna önskar ”nyansera debatten” kring kryptovalutor som samhällsfenomen. En debatt som ofta står mellan ”förespråkare som tenderar att hylla kryptovalutor och kritiker som avfärdar dem som energislukande medier för brottslingar och finansiella spekulanter”. Om de däremot kommer lyckas med att nyansera debatten är oklart. Det finns nämligen mycket som pekar på att boken enbart kommer att läsas inom universitetens väggar och risken är då att även diskussionen stannar där. Detta främst utifrån dess akademiska upplägg och språkbruk samt att den är skriven som studentlitteratur.
Bokens bärande tes är att vi behöver diskutera kryptovalutor med utgångspunkt från en förståelse av vad dessa är (och kan vara), inte vad vi i första hand tycker om fenomenet.
En generell och tvåsidig introduktion
De tre första kapitlen introducerar läsarna till kryptovalutor utifrån ett historiskt och tekniskt perspektiv. Den historiska tillbakablicken sträcker sig över allt från global finanskris och web 2.0 till nationalstater och Bretton Wood. En snabb, och till viss del lite väl kortfattad, genomgång som landar i den kontext där Bitcoin växer fram.
- den kryptografiska tekniken var mogen, internet hade nått en hög grad av global penetration, det fanns nya plattformar i medielandskapet tillgängliga för att torgföra alternativa narrativ om pengar och det fanns samhällskritiska strömningar som tilltalades av den nya kryptovalutans idémässiga funktion
I kommande kapitel diskuteras exempelvis energiförbrukningen, den framväxande marknaden för kryptovalutor, kryptokontrakt (smarta kontrakt) samt internationella regleringar för denna marknad.
Vid flera tillfällen presenteras perspektiv och tankemönster som sällan lyfts upp i narrativet kring Bitcoin. Ett exempel är Magnus Willessons kapitel ”Kryptovalutor som betalningsmetod” där han grundligt går igenom de faktorer som avgör vilka betalningsmedel (exempelvis swish, kort, check, krypto) som konsumenterna väljer att använda i samhället. Genom att sätta in kryptovalutor i en större kontext blir det även lättare att förstå dess utveckling.
Ett annat exempel är kapitlet ”Kryptovalutor och politisk filosofi” där Joakim Sandberg visar att Bitcoin både kan ses utifrån ett frihetsperspektiv (höger) och jämlikhetsperspektiv (vänster). Men tillspetsat visar det sig att Bitcoin inte till fullo kan möta önskemålen hos någon av dessa ideologier.
Allt är alltså inte svart eller vitt. Bitcoin är varken frälsningen eller världens undergång, snarare någonstans däremellan. Det är bara att hålla med Viktor Elliot när han sammanfattar sitt kapitel ”Den framväxande marknaden för kryptovalutor” med följande mening:
…vi har mycket kvar att lära om vad kryptovalutor egentligen kan betyda för framtidens finansiella system.
Nya perspektiv – i tråkigt format
Det är tydligt att författarna försöker hålla sig objektiva, lyfta fram olika synsätt och låta läsaren dra egna slutsatser. Självklart går det att ifrågasätta den fakta som presenteras, de synsätt som författarna valt och om de verkligen är helt objektiva. Men i jämförelse med de flesta andra böcker om Bitcoin tonas författarnas egna åsikter tydligt ner till förmån för läsarens egen tolkningsmöjlighet.
Det sker i ett pedagogiskt format genom att hela boken, samt varje enskilt kapitel, består av inledning, frågeställningar, fakta och slutdiskussion. Kapitlen är även korta, övergripande och generella. De flesta är väldigt lättlästa och går sällan ner på djupet inom något område. I vissa fall kan de däremot upplevas så breda och förenklade att det blir svårt att förstå sammanhanget.
Upplägget blir däremot även dess nackdel. Det är knappast en bok som blir sträckläst i hängmattan under sommarsemestern. Att följa med i olika akademiska förklaringsmodeller kräver koncentration och intresse för samhällsvetenskapliga infallsvinklar. Det är med andra ord ingen bok för dig som enbart är intresserad av, och vill lära dig mer om, Bitcoin. Däremot kan den vara mycket intressant om du vill lära dig mer om Bitcoin utifrån dess nuvarande, eller framtida, roll i samhället. Boken kan upplevas som kurslitteratur som används inför hemuppgifter eller diskussionsövningar. Troligtvis är den även skriven utifrån det syftet.
Studentlitteratur
En samhällsvetenskaplig introduktion… ges ut av bokförlaget Studentlitteratur och samtliga författare arbetar på högskolor eller universitet i Sverige. Det är en gedigen lista på författare med allt från docenter i ekonomisk historia till en professor i praktisk filosofi.
Till stor sannolikhet dyker boken upp på litteraturlistor för högskolekurser framöver och utifrån det syftet fyller den absolut en viktig funktion. Utbudet av svensk litteratur, om Bitcoin, som kommer in på högskole- och universitetsutbildningar bör i dagsläget vara relativt litet…
Med den utgångspunkten går det även att förstå varför vissa kapitel är betydligt mer komplicerade och invecklade än andra. Det gäller inte minst ”Kryptokontrakt”. Ett kapitel som lägger väldigt lite fokus på vad smarta kontrakt är för något och betydligt större fokus på den juridiska komplexitet dessa skulle kunna innebära utifrån svensk, och internationell, lagstiftning. Men det kanske fyller en funktion om kapitlet vänder sig till högskolestudenter på juridiska kurser.
Kräver viss förkunskap
På baksidan står det att du som läsare inte behöver några tidigare kunskaper om kryptovalutor men det är svårt att hålla med. Det är ett så nytt, komplext, och innovativt område att det kan vara svårt att förstå allt enbart genom den korta introduktion som ges i bokens första kapitel. Att sedan läsa om olika synsätt och följa med i diskussionen, utan att veta vad man egentligen diskuterar, är inte något som rekommenderas.
Läsaren bör komma ihåg att bokens syfte är att presentera samhällsvetenskapliga synsätt. Det är nyttigt att få nya perspektiv – men du måste i så fall redan veta vad det är du ska få nya perspektiv på.
Boken visar med tydlighet att Bitcoin och kryptovalutor inte längre är något som går att ignorera. Det handlar snarare om att förhålla sig till de digitala valutorna och för vissa kan En samhällsvetenskaplig introduktion… vara nyckeln till att hitta sitt förhållningssätt. Detta inte minst för de som läser ett samhällsvetenskapligt ämne på högskolan.