På Wikipedia.se anges följande beskrivning av begreppet delegering:
”Delegering är att man överlämnar beslutsrätt, det vill säga att man låter någon annan fatta beslut i ens eget namn”
Begreppet används bland annat inom sjukvården och myndigheter. En person med formell kompetens kan därmed delegera beslutsfattandet till en person som har reell kompetens. Det sker både med tidsbegränsning och med tydliga ramar kring handlingsfrihet.
Inom blockkedjeprojekt och kryptovalutor används begreppet med en liknande funktion. Vid delegering ”överlämnas beslutsrätten” till någon annan. Personen, som blir delegerad, kan därmed avgöra hur tillgångarna ska användas och utnyttja dess funktion. Detta både tidsbegränsat och inom ramar gällande handlingsfrihet.
Det finns däremot tydliga skillnader då det inom blockkedjor handlar om att delegera digitala tillgångar. Generellt gäller att:
- Tillgången aldrig lämnar din plånbok
- Du äger alltid tillgången
- Du ger bort ”rättigheten” att utföra en handling
- Bara den som delegerar som kan starta och avbryta delegering
Delegering inom DPoS
Delegering förknippas främst med konsensusmekanismen Delegated Proof of Stake (DPoS). Dessa blockkedjor har en inbyggd delegeringsfunktion vilket möjliggör att även de med ett mindre kapital kan vara med och säkra blockkedjan.
Nedan kommer förklaring ske utifrån hur det fungerar på Tezos blockkedja men grundprincipen är densamma för alla blockkedjor med DPoS.
Nod
Det är noderna som validerar transaktioner och skapar nya block på blockkedjan. För detta arbete tjänar noden stakingrewards i form av blockkedjans kryptovaluta. Hur stor chans det är att en nod får skapa nästa block beror på mängden kryptovaluta som den har inom staking samt blir delegerad till sig.
Att agera nod kräver däremot teknisk kunskap och kompatibel hårdvara. Dessutom finns det oftast ett högt kapitalkrav. Ett exempel är att det på Tezos blockkedja krävs 6000 XTZ (Tezos) vilket i september 2023 motsvarade ungefär 4200 USD. En lösning är därmed att få XTZ delegerat till sig av de som inte har möjlighet att själv agera nod.
Delegering
De som inte vill, eller kan, skapa en egen nod kan istället välja att delegera till valfri nod. Det innebär att en nod exempelvis kan ha 6000 XTZ, via egen staking, och utöver det 20 000 XTZ via delegering. Dess totala mängd XTZ, som avgör dess chans att få stakingrewards, är därmed 26 000 XTZ.
Delar av den belöning som noderna tjänar kan manuellt, eller via automatiska digitala tjänster, skickas vidare till alla som delegerar. Detta i proportion till den mängd XTZ som de bidrar med. Vanligtvis tar noderna även en viss avgift, det vill säga en andel av intjänad stakingreward, innan utbetalning sker till de som bidrar.
Kryptovalutor som är delegerade kan alltså inte användas till annat syfte om inte delegering först avslutas. De finns i ägarens plånbok men är låsta inom denna funktion.
Fördelen & Nackdelar
För dig som delegerar är fördelen att ”direktavkastning” kan uppnås med kryptovalutor som erbjuder denna tjänst inom DPoS. Årlig avkastning brukar vara på 2 – 8 % men kan skilja stort mellan olika blockkedjor. Nyare blockkedjor kan ibland erbjuda betydligt högre nivåer för att på detta sätt ge incitament för investerare att välja just den blockkedjan.
Nackdelen är att kryptovalutorna kan vara låsta och därmed inte kan användas till annat syfte. I vissa fall finns en ”bindningstid” vilket exempelvis kan innebära att efter avslutad delegering blir kryptovalutorna inte tillgängliga förrän efter några dagar.
Den som delegerar kan däremot aldrig förlora sin kryptovaluta om noden missköter sig. Detta utifrån att de aldrig lämnar personens egen plånbok.
Delegering för ökad användning
Delegering av kryptovaluta förekommer även inom olika kryptoprojekt och kan i dessa fall ha lite olika funktioner och användningsområden. Ett exempel är bloggplattformarna Steemit och Hive. Förenklat påverkas antalet möjliga interaktioner på plattformarna utifrån hur mycket kryptovaluta som personen har på sitt konto. Det är däremot möjligt att delegera sin kryptovaluta till en annan person och på så vis ge den personen större handlingsfrihet på bloggplattformen. Den som delegerar varken ger bort, eller lånar ut, sin kryptovaluta utan ger enbart mottagaren ”rätten att utnyttja kryptovalutans fördel” på just denna bloggplattform.
Delegering inom NFT-spel
Delegering är även en funktion som blivit allt vanligare inom NFT-baserade spel. Det illustreras med följande exempel.
Nicke spelar Axie Infinity och behöver ett landområde för att kunna expandera och bygga vidare sitt konto. Han har däremot inte råd att köpa ett och får kontakt med Annie, via Discord, som har landområden. Hon delegerar ett landområde till honom varpå han får tillgång till det digitala objektet och kan utnyttja det inom spelet.
Det är däremot fortfarande Annie som har ägandeskapet och kan avbryta delegeringen när hon vill. I detta fall blir det ett sätt att ”låna ut objekt” utan att parterna behöver lita på varandra.
I flera spel har denna funktion vuxit till att även innefatta hyresavtal och investeringsalternativ. Det skulle, i teorin, innebära att Annie delegerar landområdet till Nicke och att detta kontrolleras av ett smart kontrakt under 30 dagar. Detta kontrakt gör även att 30 % av intäkterna som Nicke får, via landområdet, automatiskt skickas till Annies kryptoplånbok.
Annie har under 30 dagar ”överlämnat beslutsrätten” till Nicke gällande vad landområdet ska användas till. Han kan däremot inte sälja, hyra ut det eller delegera det vidare. Utifrån Wikipedias beskrivning kan därmed delegering, på blockkedjan, beskrivas med:
”Delegering är att man överlämnar beslutsrätt, det vill säga att man låter någon annan fatta beslut om hur funktionen med en kryptovaluta, eller annan digital tillgång, ska användas”