Stablecoins har varit en stor succé de senaste åren och sorterar man kryptovalutor efter market cap så innehåller topp 5-listan just nu två stablecoins, nämligen Tether (USDT) och USD Coin (USDC). Om man nu ska kalla dessa kryptovalutor vill säga. Det finns en stor skillnad mellan dessa coins som är knutna till fiat-valutor (ofta den amerikanska dollarn) och kryptovalutor som bitcoin eller ether. Skillnaden är förstås att det finns en central part som ansvarar för utgivningen och som dessutom har makten att frysa specifika adresser mm. Bara för någon vecka sedan frös Tether 3 konton som höll mer än motsvarande 1 miljard kronor.
Men det är också lätt att se vad som lockar med stablecoins. För den som inte vill leva med den stora volatiliteten som t.ex. bitcoin innebär är det ett sätt att stanna kvar i kryptovärlden men utan att behöva stå ut med de kraftiga ned- och uppgångarna. Att växla mellan stablecoins och andra kryptovalutor är betydligt smidigare än att växla fram- och tillbaks till ditt traditionella bankkonto.
Eftersom stablecoins uppenbarligen är mycket efterfrågade men inte lever upp till många kryptoentusiasters krav på t.ex. censurresistens så pågår det en jakt på "den heliga gralen", en helt decentraliserad stablecoin. Det är vid en första anblick svårt att tänka sig att något sådant ens skulle vara möjligt men det finns faktiskt en del fiffiga idéer på bordet. Det finns försök som har misslyckats och gått i graven och det finns de som i högsta grad är pågående, så låt oss titta på några av dem.
Den mest kända stablecoin som i någon grad kan klassas som decentraliserad heter Dai och lanserades redan 2017. Dai styrs av smarta kontrakt på ethereum och baseras på en princip om overcollateralized loans eller "översäkrade lån". Genom att sätta in kryptovalutor värda 150 dollar får du låna 100 DAI (värda 1 dollar styck). Skulle din insatta säkerhet minska i värde kan lånet automatiskt likvideras och på motsvarande sätt får du möjlighet att låna mer om din säkerhet skulle öka i värde.
Men vad är det då som gör att kursen för 1 DAI stadigt hålls kring 1 dollar när den fritt handlas på marknaden precis som andra valutor? Principen är egentligen inte så annorlunda mot den som gäller för centraliserade stablecoins som Tether. Att folk är beredda att betala just 1 dollar, varken mer eller mindre, för 1 USDT är för att man förutsätter att det finns en möjlighet att växla in dessa hos den centrala parten Tether till just det priset samt att man tror på att Tether har USD i reserv i motsvarande mängd som mängden USDT som givits ut. Alltså, även om alla skulle vilja växla in sina USDT på samma gång så skulle det vara möjligt. Även för Dai så skulle alla kunna växla in sina DAI på samma gång eftersom lånen som sagt är översäkrade och värdet av säkerheterna därmed överstiger dollarvärdet för alla DAI i cirkulation.
Med andra ord, stabilisering av värdet runt 1 dollar sker för att om marknadsvärdet på en USDT av någon anledning skulle vara lägre, låt oss säga 0,98 dollar, så skulle man kunna köpa dem för det priset på marknaden och växla in dem mot 1 dollar hos Tether. Detta ökade köptryck på marknaden skulle pressa priset tillbaka upp mot 1 dollar. På motsvarande sätt, om marknadsvärdet var 1,02 dollar så skulle man kunna växla till sig USDT hos Tether för 1 dollar styck och sedan sälja dem dyrare på marknaden. Det ökade säljtrycket pressar då ned priset mot 1 dollar. Dessa principer gäller för alla stablecoins som baseras på säkerheter, vare sig de är centraliserade eller decentraliserade.
Fördelen med en stablecoin som Dai är alltså bl.a. att den är mer transparent då t.ex. principerna om att det ska finnas tillräckligt med säkerheter upprätthålls av smarta kontrakt som kan granskas istället för av ett företag som man kanske inte har så bra insyn i. Det här är dock inte riktigt hela sanningen, och graden av decentralisering är som alltid någonting som befinner sig på en skala. En sak som man direkt inser är att de smarta kontrakten på något sätt måste ha koll på dollarkursen gentemot alla de tillgångar som accepteras som säkerhet. Denna kurs är förstås något som ligger "utanför" det decentraliserade systemet och sköts därför av s.k. orakel, alltså personer / organisationer / mjukvara etc. som matar systemet med data från "den riktiga världen".
Här kommer då ännu en viktig del av Dai in i bilden, nämligen organisationen MakerDAO. Detta är som namnet antyder en DAO (decentraliserad autonom organisation) och denna har till uppgift att se till att hela Dai-systemet fungerar friktionsfritt. Bland annat innebär detta att rösta om saker som orakel, vissa parametrar som används vid inlåning / skapandet av DAI, och det som kallas Emergency Shutdown. Det sistnämnda är en åtgärd som skulle kunna tas till som en sorts "sista utväg" vid någon form av problem och som då säkerställer att alla DAI-innehavare får utbetalt reserver värda just 1 dollar. Vetskapen om den här möjligheten är alltså också något som hjälper till att hålla DAI-värdet stabiliserat runt 1 dollar.
Även om det här var en kortfattad och något förenklad förklaring av hur Dai fungerar så framgår det förmodligen ändå att det är en ganska komplex uppsättning regler, kontrakt och relationer som ska säkerställa dess funktion. Det finns många delar av konstruktionen som var för sig måste klara "decentraliserings-testet" för att man ska kunna se hela systemet som decentraliserat, bl.a. själva plattformen som de smarta kontrakten körs på samt organisationen MakerDAO. En intressant aspekt att notera är också att den vanligaste säkerheten som används just nu för att skapa nya DAI är USDC, alltså inte vilken kryptovaluta som helst utan en annan stablecoin, och en centraliserad sådan. Detta ger alltså den lite märkliga situationen där DAI-innehavare litar på att valutan (på ett decentraliserat sätt) backas upp av någon form av säkerhet och där man som innehavare av denna säkerhet i sin tur behöver lita på att den backas upp (på ett centraliserat sätt) av dollar.
Dai har rullat på och gjort sitt jobb i ett antal år nu och verkar alltså i praktiken göra det den ska. Det har dock förstås inte hindrat andra från att försöka komma på bättre sätt att lösa problemet, t.ex. genom att helt och hållet komma bort från kravet på säkerheter. Sådana stablecoins brukar kallas algoritmiska stablecoins och är något vi kommer att kolla närmre på i del 2 av den här serien.