Dapp står för ”Decentraliserad Applikation” och är i korthet mjukvara, uppbyggd av smarta kontrakt, som är publicerad på en blockkedja.
Utifrån den tekniska beskrivningen ovan är kryptovalutan bitcoin världens första dapp, dvs. applikation på blockkedjan Bitcoin. Begreppet dapp används däremot idag främst för att beskriva applikationer som publiceras på blockkedjor med det primära målet att vara plattformar för smarta kontrakt och därmed dappar. Bland dessa är Ethereum störst men även Solana, Cardano och Algorand har detta primära mål.
Blockkedjorna kan därmed liknas med ett operativsystem, som exempelvis Android, där sedan olika appar kan publiceras och användas.
A decentralized application (dapp) is an application built on a decentralized network that combines a smart contract and a frontend user interface / Ethereum.org
Den stora skillnaden mellan traditionella appar och blockkedjebaserade dappar är hur informationen lagras och hanteras. Detta genom att dappar är publicerade på en decentraliserad blockkedja istället för en centraliserad server. Under följande rubriker påvisas skillnaden mellan traditionella appar och de allt mer framväxande dapparna.
Autonom
En app kontrolleras av en enda aktör, vanligtvis ett företag. Det är de som har möjlighet att uppdatera och förändra allt från funktioner till säkerhetsdetaljer. Den som använder appen är därmed beroende av att företaget agerar för användarnas bästa.
En dapp är däremot autonom. Det betyder att när den väl publicerats på en blockkedja är den omöjlig att ändra. Det går att bygga ytterligare smarta kontrakt som interagerar med denna dapp för att exempelvis skapa nya funktioner. Det går däremot inte, i likhet med all övrig information på en blockkedja, att ändra koden i efterhand. Det finns därmed inte heller något juridiskt ägandeskap av applikationen då den inte ligger på en enskild central server.
Censurresistent
En app kontrolleras av det företag som äger och driver den. Företaget har makten att bland annat ändra funktioner, stänga av användare, ta bort innehåll eller på annat sätt begränsa användningen. Ett känt tillfälle på detta var när både Facebook och Twitter valde att låsa Donald Trumps konton. På samma sätt kan stater eller företag censurera och begränsa tillgång till olika applikationer.
En dapp är censurresistent tack vare att den är tillgänglig på en blockkedja där informationen inte kan ändras i efterhand. Ett exempel är de dappar som erbjuder bloggfunktioner. Det som skrivs på bloggarna sparas på blockkedjan och är därefter omöjligt att ta bort eller på annat sätt censurera.
Säkerhet
En app hanteras på en centraliserad server och beroende på vilken backup och säkerhet som företaget använder sig av kan olika omfattande driftsstörningar uppstå.
En dapp förlitar sig istället på en blockkedja som upprätthålls av ett stort antal noder. Så länge som blockkedjan fungerar kommer dappen att finnas kvar och vara tillgänglig.
Privacy
En app kräver vanligtvis inloggning med mailadress, telefonnummer eller annan personlig information. Dessutom kan användardata samlas in och säljas av det företag som äger och driver appen.
En dapp kan enbart hantera den information som användaren aktivt väljer att ge ut. Något ”konto” behövs inte då anslutning sker med valfri kryptoplånbok som hanteras på den blockkedja där dappen finns tillgänglig. Det finns därmed ingen koppling till den person som använder applikationen.
With most dapps, you don´t need to share your real-world identity. Your Ethereum account is your login and you just need a wallet. /Ethereum.org
Nedan visas en bild på när kryptoplånboken MetaMask användas för anslutning till Rarible.com. Vid anslutning visas ansluten blockkedjeadress samt vilka olika funktioner som dappen får tillgång till i plånboken.
Token
En app använder fiat för de betalningar som sker inom appen. Dessa betalningar går helt, eller delvis, till det företag som äger och driver den.
En dapp har ofta, men inte alltid, en egen token. Inom exempelvis spel används denna token för den interna ekonomin. Dessa kan även skickas till en kryptobörs och säljas mot andra tokens eller kryptovalutor.
Tokens kan även ha ett flertal andra funktioner än att vara betalningsmedel. Det är exempelvis vanligt med så kallade governance tokens. I korthet innebär det att de som äger dessa tokens får rätten att publicera, och rösta på, förslag gällande utveckling av applikationen. Ett exempel är att UNI har denna funktion för den decentraliserade börsen Uniswap. På detta sätt finns en inbyggd decentralisering i beslutsfattandet kring utvecklingen.
Från Web2 till Web3
Web2 är den infrastruktur som internet främst är uppbyggt av idag. I korthet skapar företag applikationer som användarna betalar för att använda. Detta antingen via avgifter, reklam eller att personlig information samlas in. Alla transaktioner samt kommunikation med andra, som använder samma app, sker via företagens olika applikationer, dvs. en tredjepart.
Web3 är ett decentraliserat internet bestående av bland annat autonoma dappar. Via dessa kan exempelvis överföring av digitala värden och kommunikation ske P2P, dvs. utan behov av en tredjepart. Ett spel, på en blockkedja, kan exempelvis hantera tokens och NFT:er. Dessa är däremot inte begränsade till att användas inom spelet utan kan köpas/säljas/bytas via handelsplatser som exempelvis Opensea.
Funktioner – Främst decentraliserade finans
Dappar kan i princip ha samma funktioner som appar. Däremot är en övervägande andel helt eller delvis inom finans. Att utvecklingen skulle gå åt det hållet var inte oväntat då det redan i Ethereums whitepaper, från 2013, nämns att Ethereums framtida applikationer kan delas upp i tre kategorier:
Finansiella applikationer – Applikationer inom exempelvis växling, lån, derivat och betalningslösningar. Dessa kan liknas med de funktioner som idag kan ses hos banker.
Semi-finansiella applikationer – Applikationer som har finansiella inslag men där huvudfunktionen inte är finansiell. I Ethereums whitepaper nämns bounty-hunting som exempel inom denna kategori. Att leta efter digitala buggar är i sig inte en finansiell funktion. Däremot är belöningen det.
Non-financial – Applikationer som inte har några finansiella inslag alls. Det kan exempelvis vara röstningsfunktioner.
Orsaken till att ett stort fokus ligger på finansiella, eller semi-finansiella, funktioner är den primära fördel som blockkedjor har, dvs. överföring av digitalt värde P2P.
Även om finans dominerar så finns det dappar inom en rad olika kategorier. På Ethereums sida om dappar nämns idag fem olika inriktningar:
- Finans – Ex. Aave, Uniswap, Compound
- Konst och samlarobjekt (NFT) – Ex. OpenSea, Rarible, Art Blocks
- Gaming – Ex. Axie Infinity, Gods Unchained, Dark Forest
- Metaverse – Ex. Cryptovoxels, Decentraland
- Social – Ex. CyberConnect, Mirror, Ethereum Name Service
- Teknik – Ex. Golem, Graph, Brave
Den mest populära dappen, på Ethereum, är Uniswap. Under en 30-dagars period, i början av 2024, hade 492 230 unika plånboksadresser interagerat med protokollet. I slutet av denna period hade Uniswap kryptovalutor och tokens, låsta inom smarta kontrakt, för ett värde av 2,33 miljarder USD. Det ska tilläggas att Uniswap även används på flera olika blockkedjor och att totalt antal interagerande plånböcker, över samtliga blockkedjor, var ca 1,2 miljoner.
Bilden nedan visar att två andra dappar från Uniswap kom på andra och tredje plats. NFT Aggregator är en köp/sälj-plattform för NFT:er medan Uniswap V2 är föregångaren till V3. Se vilka dappar som är populärast på olika blockkedjor på Dappradar.com
