Idag är det precis 10 år sedan det första inlägget postades på bitcoin.se. Jag hade snubblat över en artikel om bitcoin i tidningen Fokus (den här artikeln - som tyvärr är bakom betalvägg nu) sommaren 2011 och spenderat hösten med att djupdyka i den här nya teknologin som fascinerade mig oerhört (och fortfarande gör). Det var något nästan magiskt i det faktum att pengar nu skulle kunna fungera helt utan en central utgivare och skickas tvärsöver världen, direkt mellan människor, utan fördröjning och utan att någon, förutom du själv och motparten, hade något att säga till om.
Såhär såg välkomsttexten som postades den 30:e januari 2012 ut, och inlägget finns förstås kvar i arkivet även på den nuvarande versionen av sajten.
Momsfallet
Visionerna om att erbjuda ett enkelt sätt att köpa och sälja bitcoin som jag skriver om redan i det där första inlägget blev början på en intressant resa som tre och ett halvt år senare slutade i EU-domstolen i Luxemburg. Det började med att jag ville försöka få klarhet i hur man skulle hantera momsredovisningen när man drev en växlingstjänst, eftersom en första fråga jag ställt till Skatteverket gav svaret att bitcoin skulle ses som vilken annan vara eller tjänst som helst. Det skulle alltså bl.a. ha inneburit att man skulle lägga på 25% på priset ut till konsumenter, vilket förstås hade blivit absurt och gjort det praktiskt omöjligt att ägna sig åt försäljning av bitcoin i Sverige.
Som tur är har vi i Sverige Skatterättsnämnden dit man kan vända sig för att få förhandsbesked i skattefrågor, ett besked som då är juridiskt bindande och gör att man kan starta sin verksamhet utan att oroa sig för överraskningar i senare tolkningar av skattelagarna. Detta bestämde jag mig för att testa så jag skrev ihop en beskrivning av vad det var jag tänkte göra, argumenterade för varför bitcoin borde betraktas som andra valutor, och skickade in till Skatterättsnämnden. Det tog ungefär ett år, efter några kompletteringar, yttrande från Skatteverket mm innan Skatterättsnämnden kom med sitt besked, och det var ett positivt besked!
Men detta, som man kunde tro var slutet på det hela, var egentligen bara början. Strax därefter så överklagade Skatteverket beslutet och tyckte dessutom att Högsta Förvaltningsdomstolen skulle inhämta besked från EU-domstolen angående hur det gemensamma momsdirektivet för EU skulle tolkas. Efter mitt svar på detta och ytterligare ledtid på runt ett halvår så meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen att de skulle göra just detta, d.v.s. inhämta besked från EU-domstolen. Jag själv insåg nog inte riktigt allvaret i situationen förrän informationen nådde internationell media och jag plötsligt blev kontaktad av diverse personer runt om i Europa som var mycket oroade över hur ett negativt besked skulle kunna komma att påverka bitcoins framtid i hela EU. De uppmanade mig att anlita de bästa juristerna för att utfallet skulle bli bästa möjliga för bitcoin.
Med en lite större tyngd på mina axlar än jag hade önskat så började jag famla efter bästa sättet att gå vidare. Att få tag i jurister var väl inte så svårt i sig men hur skulle jag har råd att betala dem de hundratusentals kronor (minst!) som detta skulle kosta? Jag hade ju inte ens ett företag som tjänade pengar, bara en idé om att göra något, men nu kändes det som att jag plötsligt var iblandad i något som var viktigt för bitcoins framtid, så något måste jag ju göra! Det fanns som tur var redan på den här tiden en ganska stor community kring bitcoin så jag började med att gå ut i de kanaler jag kände till (bitcointalk.org, Reddit m.fl.) och vädja om hjälp. Borde man inte kunna crowdfunda ihop tillräckligt med pengar? Det behövde dock gå snabbt för det var bara ca en månad tills den skriftliga argumentationen skulle vara inne hos EU-domstolen.
Trots positiv respons från många håll så gick insamlandet trögt och det blev tydligt att någon skulle behöva gå in med större summor. Det positiva med uppmärksamheten var att jag fick kontakter som gjorde det lättare att nå rätt personer hos alla de bitcoinföretag i Europa som jag visste hade ett stort intresse i detta, och snart så började det lossna. Flera företag ville hjälpa till och snart summerade löftena åtminstone ihop till vad som skulle krävas för att lämna in en skriftlig argumentation, vilket var steg 1. Via en vän som är jurist fick jag kontakt med experter inom skattelagstiftning på Mannheimer-Swartling och efter några veckors arbete lämnades anförandet in till EU-domstolen. Det skulle sedan visa sig att både Estland och Tyskland skickat in skriftliga anföranden och att de stod på samma sida som svenska Skatteverket. Tufft motstånd alltså, men en ljusglimt var att även EU-kommissionen hade lämnat in ett anförande och att de faktiskt delade vår tolkning av lagstiftningen.
Efter detta var det bara att vänta igen. Och det tog tid. Från september 2014 när den skriftliga argumentationen skickades in dröjde det ända till maj 2015 innan ett beslut äntligen kom om att en muntlig argumentation också skulle äga rum i juni samma år, vid European Court of Justice i Luxemburg. Jag följde med Fredrik Berndt från Mannheimer-Swartling och deltog i spektaklet där jurister i lustiga kläder argumenterade på diverse språk (tyska, engelska, svenska mm), allt översatt i realtid till mina hörlurar av de fantastiska översättare som höll till i små bås som omringade salen.
Sen var det bara att åka hem och vänta igen. I oktober 2015 kom slutligen beskedet vi hade väntat på. Bitcoin ansågs omfattas av undantagen i momsdirektivet och alla kunde dra en lättnadens suck!
- 2015-10-22: About today's Bitcoin VAT ruling
För min egen personliga del spelade dock inte detta längre någon större roll i praktiken. Planerna på att köpa/sälja bitcoin på bitcoin.se låg på is sedan länge och jag hade fullt upp med ett annat jobb och hade därför inga direkta tankar på att väcka liv i det hela igen.
- Här uppmärksammade Mannheimer Swartling momsfallet i en artikel i sin årsrapport 2015
- För den som är intresserad av alla detaljer finns hela domen att läsa här.
Bitcoin 2012-2017
Under de tre och ett halvt år som detta pågick hann förstås otroligt mycket hända i bitcoinvärlden. Tidningen Fokus som var min introduktion till bitcoin skrev sin andra artikel i slutet av 2013 och valde då den talande titeln "Inte längre låtsaspengar".
Här är några intressanta saker som faktiskt hände redan 2012:
- Europeiska centralbanken skrev om bitcoin
- Bitcoin kom med i en utställning på British museum
- Wordpress.com började acceptera bitcoin som betalning
- Ett betalkort (Mastercard) som kunde laddas med bitcoin lanserades av BitInstant
- P2P Foundation betalade ut löner i bitcoin
- Finansinspektionen klassade bitcoin som ett betalningsmedel och kom fram till att till växlingstjänster faller under lagen om anmälningsplikt
Såväl betalningar och löner som betalkort alltså, redan 2012! När man tittar tillbaka på detta så påminner det lite om dotcom-boomen där stora satsningar gjordes på t.ex. e-handel runt år 2000, vilket förstås var helt rätt tänkt, men visade sig vara 10-15 år för tidigt för att verkligen kunna få genomslag.
En annan rolig (?) sak att titta tillbaka på är artikeln om hur Bitcoin Foundation skapades:
Idag presenterades Bitcoin Foundation. Bland grundarna finns Gavin Andresen (Lead developer för Bitcoin-Qt/bitcoind), Mark Karpeles (VD för Mt.Gox), Charlie Shrem (VD för BitInstant) och Jon Matonis (forskare inom elektronisk valuta samt flitig skribent på forbes.com i Bitcoinrelaterade ämnen)
Vad hände då med dessa herrar?
- Gavin Andresen - Tappade mycket respekt i bitcoinkretsar efter att ha Craig Wright lyckades lura Gavin att han var Satoshi.
- Jon Matonis - Föll i samma fälla som Gavin.
- Mark Karpeles - Ansvarig för att användarna hos Mt.Gox. förlorade ofattbara 850 000 bitcoin. Åkte i fängelse.
- Charlie Shrem - Fick även han fängelsestraff efter att BitInstant haft bristande rutiner gällande penningtvätt.
Nu är väl inte nödvändigtvis alla dessa fyra personer dåliga människor men det var onekligen inte speciellt bra för bitcoin rent PR-mässigt att det var just de som grundande Bitcoin Foundation (vilket f.ö. är en organisation som ganska tidigt förlorade sin relevans).
2013 och början av 2014 kom att bli en händelserik tid för bitcoin med dubbla bubblor, slutet för såväl Mt.Gox som Silk Road samt en hel del annat. Skillnaden mellan lägstanoteringen för 2013 (13 dollar) och högstanoteringen (1242 dollar) är smått absurd och det efterföljande raset som sammanföll med, och förmodligen också orsakades av, Mt.Gox.-skandalen ledde till en 3-4 år lång baksmälla för bitcoin.
Det var förstås inte så att inget hände under de följande åren, man ska komma ihåg att det ofta har varit under dessa tysta perioder som mycket utveckling har skett och många företag kommit igång, som senare kommit att bli jättar i bitcoinindustrin. Bland nyheterna här i Sverige kan man bl.a. notera att Webhallen började acceptera bitcoin som betalning och att Skatteverket kom ut med tydliga riktlinjer om kapitalvinstbeskattning.
Debatten om blockstorleken började ta fart under 2015 och kom att färga de kommande åren. Samma år presenterades faktiskt Lightning Network även om det då förstås bara fanns på idé-stadiet. Priset återhämtade sig inte ens under 2016 utan det var först 2017 som allt brakade loss igen med bubblor, ICO:s, scams och massor av mediauppmärksamhet. Men det får vi ta en annan gång...
Grattis bitcoin.se på tioårsdagen!