Varuautomatsproblemet
Redan 2010 diskuterar de första medlemmarna på forum.bitcoin.org (sedermera bitcointalk.org) hur en "Bitcoin snack machine" skulle fungera.
Funderingen handlar alltså om hur en godisautomat ska kunna lämna ut godiset direkt när en bekräftelse av en Bitcointransaktion tar 10 minuter. I tråden diskuteras olika lösningar, bl.a. att det är helt OK att acceptera en transaktion utan att den bekräftats när det handlar om små summor, eftersom man kan vara hyfsat trygg med att den kommer att inkluderas i ett block. Satoshi själv menar att man kan övervaka nätverket så att inga double spends dyker upp under ca 10 sekunder för att vara relativt säker. Detta bygger på att miners kommer att välja den första av två transaktioner om den andra är i konflikt med den första.
Konflikt bland bitcoinanhängare
Diskussionen når aldrig fram till någon riktig lösning, vissa hävdar att Bitcoin helt enkelt inte kommer att användas för denna typ av transaktioner och andra hävdar att den lösning som finns är good enough. Såhär kommer det också att fortsätta i mer än 5 år. Under senare år, när den stora mängden transaktioner börjar fylla upp blocken så ställs frågan ännu mer på sin spets. Det är inte bara tiden det tar att bekräfta en transaktion som är ett problem, frågan är om Bitcoin överhuvudtaget kan skala för hantera den mängd småtransaktioner som det skulle innebära om alla ska köpa sitt kaffe med bitcoin. Bitcoinanhängarna delas allt mer upp i olika falanger där den ena tycker att man genast ska öka blockstorleken för att möjliggöra fler och billigare transaktioner (nu senast i form av det som blev Bitcoin Cash) medan den andra menar att man ska vara försiktig med den typen av förändringar bl.a. eftersom man anser att det minskar Bitcoins grad av decentralisering, vilket är en av huvudpoängerna med valutan. Lite förenklat kan säga att den ena gruppen bestämt hävdar att Bitcoin måste kunna vara "digitala kontanter" vilket titeln på Satoshis ursprungliga white paper antyder ("A Peer-to-Peer Electronic Cash System") medan den andra gruppen är mer OK med att Bitcoin är "digitalt guld" och att de dagliga transaktionerna får ske i andra lager "ovanpå" Bitcoin.
Lightning network
Under 2015 presenterar Joseph Poon och Thaddeus Dryja ett förslag på något som ser ut att kunna tillåta Bitcoin att få vara både digitala kontanter och digitalt guld. Deras white paper, titulerat "The Bitcoin Lightning Network", utlovar ett nätverk utanför blockkedjan där transaktioner kan vara omedelbara och med mycket låga avgifter men där Bitcoins grundläggande principer ändå bevaras och där Bitcoins blockkedja används för att publicera transaktioner endast vid behov. Belastningen på blockkedjan minskar alltså och alla behöver inte känna till alla andras transaktioner. Tekniken bygger på konceptet "betalningskanaler" (payment channels), en teknik som varit känd sedan Bitcoins barndom men aldrig fått något riktigt genomslag i praktiken. Tanken är att två personer kan göra betalningar fram- och tillbaka mellan varandra men bara publicera det slutgiltiga resultatet i blockkedjan. Lightning network skapar ett nätverk av dessa betalningskanaler så att man i princip ska kunna betala vem som helst i nätverket genom att sätta upp några enstaka kanaler. Under de senaste månaderna har folk börjat testa Lightning network på riktigt, även om utvecklarna av de olika klienterna anser dem vara betaversioner (eller inte ens det) än. Över 1300 noder finns nu online och antalet ökar stadigt. Företaget Blockstream har redan släppt verktyg för att göra det enkelt för butiker att acceptera bitcoin via Lightning network.
Det finns mycket att skriva om Lightning network och en mer teknisk beskrivning kommer i en separat artikel. Tills vidare kommer här några tips på var man kan lära sig mer:
- Svenska podden Konsensus: Avsnitt 11 - Lightning Network med Christopher Jämthagen
- Podden Let's Talk Bitcoin: Avsnitt 352 - Lightning in real life
- Common misconceptions about the Bitcoin Lightning Network
- Bitcoin Magazine: Understanding the Lightning network