Introduktion
Förra veckan presenterade Facebook sin egen valuta som det ryktats om ett tag och som gått under både namnet GlobalCoin och det som nu visade sig vara det slutgiltiga namnet, Libra. Så först och främst, vad är Libra för något? Båda Facebook och medier i allmänhet har förstås refererat till det som en kryptovaluta och det skulle kunna ses som en korrekt benämning eller ej, lite beroende på vad man lägger i det ordet.
“Kryptovaluta" som ord började användas efter att Bitcoin skapats 2009 även om andra former av “kryptografiska pengar” har funnits tidigare (såsom David Chaums eCash) och har sedan dess framförallt syftat på en digital valuta som är decentraliserad, alltså inte har någon central auktoritet som styr eller kontrollerar den. Med den definitionen är Libra inte en kryptovaluta.
Låt oss titta närmre hur Libra är uppbyggt. Till att börja med så är Libra en s.k. “stablecoin”, alltså en digital valuta vars värde är knuten till värdet på något annat, i det här fallet en korg av andra valutor som ännu inte specificerats närmre. Det här är alltså tänkt att lösa det som av vissa anses vara ett problem med t.ex. Bitcoin, att värdet fluktuerar kraftigt. Man inser dock snabbt att det här kräver någon form av central auktoritet som kan upprätthålla värdet, vilket genast gör att valutan hamnar i en annan kategori än decentraliserade valutor som Bitcoin.
Fast växelkurs
Att knyta en valutas värde till något annat innebär att man inte kan låta marknaden själv sköta prissättningen utan att en auktoritet måste gå in och styra. Det finns bara två parametrar som påverkar priset, nämligen utbud och efterfrågan, och eftersom auktoriteten i fråga inte kan ändra på marknadens efterfrågan handlar det alltså om att styra utbudet. Anta att du skapar din egen NisseCoin som du vill ska vara värd exakt 1 dollar styck. Börja med att släppa ut 1000 NisseCoin på marknaden och se vad folk betalar för den. Betalar de mer än 1 dollar så släpp ut fler coins till priset sjunker så mycket att folk betalar just 1 dollar. Sjunker förtroendet för valutan så att folk börjar betala mindre än 1 dollar så går du istället in och börjar köpa upp NisseCoins tills dess att priset stigit så att det ligger på precis 1 dollar igen.
I exemplet ovan gäller det förstås att du har pengar att köpa upp NisseCoins för när priset börjar sjunka. Om du har lovat att priset alltid kommer att ligga nära 1 dollar så gäller det också att marknaden litar på att du faktiskt har kapital nog att hålla priset där. Hur ser man då till att marknaden litar på det? I fallet med Libra så planerar de att göra det genom att ha s.k. "full reserve". Varje gång ett Libra-mynt ges ut så görs det genom att nya reserver tillförs och dessa reserver hålls av Libra Association så att varje enhet av Libra alltid ska ha uppbackning av motsvarande värde i reserven.
Libra Association
Facebook försöker vara noga med att det här inte är “deras” valuta och har därför bildat en icke-vinstdrivande organisation vars medgrundare inkluderar betaljättar som VISA, Mastercard och Paypal men även teknikföretag som Spotify och Uber samt riskkapitalbolag som Andreesen Horowitz. Du hittar den kompletta listan här. Organisationen kommer att hantera reserven och medlemmarna är även s.k. validatorer i den tekniska lösningen (som vi återkommer till längre ned). Dessa medgrundare får för den investering de gör något som kallas Libra Investment Tokens, vilket ger dem rätt till en andel av den avkastning som organisationen gör på reserven.
Det här ger oss anledning att gå lite djupare in på vad denna reserv faktiskt är. Såhär skriver Libra Association:
The reserve will be invested in low-risk assets that will yield interest over time. The revenue from this interest will first go to support the operating expenses of the association — to fund investments in the growth and development of the ecosystem, grants to nonprofit and multilateral organizations, engineering research, etc. Once that is covered, part of the remaining returns will go to pay dividends to early investors in the Libra Investment Token for their initial contributions.
Notera här att denna icke-vinstdrivande organisation i mångt och mycket liknar ett vanligt vinstdrivande företag där innehavarna av Libra Investment Token fungerar som aktieägare som förväntar sig avkastning på sin investering och får ta del av företagets vinster. Man kan spekulera kring hur krav på vinster från dessa “aktieägare” längre fram kommer att påverka hur reserven investeras. Begreppet “full reserve” är inte helt svartvitt och “low-risk assets” är en tolkningsfråga. Tänk dig själv att du skulle förvara en reserv för dina NisseCoins. Först har du kanske pengarna på ett bankkonto hos en storbank, men räntan är så usel så du bestämmer dig för att istället sätta in dem i en räntefond. Den har lägsta risknivån, 1 av 7, enligt din fondförvaltare så i princip som “pengar på banken” ju. Men varför inte gå upp en nivå på riskskalan bara, till en fond som ger lite mer avkastning?
Tekniskt
Bitcoin gjorde det möjligt att ha en helt decentraliserad databas som inte kontrolleras av någon enskild auktoritet eller grupp men där det ändå alltid finns konsensus kring vilket databasens korrekta tillstånd är. I Bitcoins fall är detta en databas av monetära transaktioner. Det är en databas som vem som helst tillåts skapa/föreslå transaktioner och där även vem som helst kan ta delta i den process där transaktionerna valideras och permanent skrivs in i historiken. Bitcoin gör alltså ingen skillnad på deltagare överhuvudtaget, det finns ingen som har en upphöjd position gentemot någon annan. Det är detta som brukar kallas "permissionless", alltså att man inte behöver “be om lov” för att vara med.
Databasproblemet kan lösas på andra billigare och enklare sätt om man ger vissa deltagare en speciell ställning och inte låter alla delta på exakt samma villkor. Om Bitcoin är extremen åt ena hållet så är en databas som kontrolleras av en enda part som alla litar på extremen åt annat hållet. Däremellan finns gott om varianter av kryptovalutor som försöker göra olika tradeoffs där man förvisso inte litar på en enda part men där ändå vissa har en upphöjd ställning gentemot andra. Libra är en av dessa mellanting där en utvald skara s.k. validators tillsammans godkänner transaktionerna. Åtminstone till en början så kommer dessa validatorer att utgöras av medlemmarna i Libra Association. Man uttrycker en ambition att på sikt gå mer mot något som är “permissionless” men det är ännu oklart hur detta skulle gå till. Kom också ihåg att även om den tekniska aspekten med validatorer skulle göras mer decentraliserad så har fortfarande Libra Association en central roll i hanterandet av reserven.
Blockchains are described as either permissioned or permissionless in relation to the ability to participate as a validator node. In a “permissioned blockchain,” access is granted to run a validator node. In a “permissionless blockchain,” anyone who meets the technical requirements can run a validator node. In that sense, Libra will start as a permissioned blockchain.
To ensure that Libra is truly open and always operates in the best interest of its users, our ambition is for the Libra network to become permissionless. The challenge is that as of today we do not believe that there is a proven solution that can deliver the scale, stability, and security needed to support billions of people and transactions across the globe through a permissionless network.
Facebooks roll
Facebook har medvetet undvikit att på något framstå som den som kontrollerar eller styr Libra, därav skapandet av Libra Association, men erkänner att man ändå tills vidare har en ledarroll.
Facebook teams played a key role in the creation of the Libra Association and the Libra Blockchain, working with the other Founding Members. While final decision-making authority rests with the association, Facebook is expected to maintain a leadership role through 2019. Facebook created Calibra, a regulated subsidiary, to ensure separation between social and financial data and to build and operate services on its behalf on top of the Libra network.
Genom att separera sig själva från valutan så hoppas man slippa en del ansvar och det skulle t.om. kunna få användandet att sprida sig ännu mer eftersom andra aktörer, såväl seriösa som mindre seriösa, kan skapa växlingstjänster etc. utan att be Facebook om lov. Eric Wall har skrivit en mycket bra artikel om Facebooks troliga plan [artikel borttagen].
Calibra, som också nämns i citatet, är Facebooks kommande plånboksapp och ett separat dotterbolag till Facebook. Man vill alltså på det här sättet visa att man är som vilken annan tjänsteleverantör som helst som kan bygga tjänster och produkter som använder sig av Libra.
Regleringar
Det tog inte lång tid innan Libra stötte på motstånd från lagstiftare världen över. I USA bad Maxine Waters, som sitter i House Financial Services Committee, Facebook att omedelbart sätta utvecklingen av Libra på paus, oroad över hur detta är ännu ett sätt för Facebook att invadera våra privatliv. I Frankrike sa finansminister Bruno Le Maire att det absolut inte kommer på fråga att Libra skulle få bli en suverän valuta.
Mark Carney på Bank of England fördömde inte valutan men jublade definitivt inte heller.
The Bank of England approaches Libra with an open mind but not an open door. Unlike social media for which standards and regulations are being debated well after they have been adopted by billions of users, the terms of engagement for innovations such as Libra must be adopted in advance of any launch.
Slutsats
Bitcoin har under åren sakta men säkert fått växa fram, från början utan någon uppmärksamhet alls från banker och stater, något som dock sakta men säkert förändrats med tiden. Fortfarande upplevs dock inte Bitcoin som något som ger bank- eller centralbankschefer några sömnlösa nätter. När nu Libra presenterades var reaktionen en helt annan och staterna verkar på riktigt se hur deras monopol på pengar faktiskt kan komma att utmanas.
För Bitcoin ser det här ut att vara nästan uteslutande goda nyheter. För det första så blir “kryptovaluta" (om vi nu ska kalla det så) vardagsmat om Libra blir verklighet och den psykologiska såväl som praktiska tröskeln till att testa Bitcoin kommer att vara mindre om man redan testat Libra. Bitcoins unika säljargument, att vara en helt oberoende och global valuta, har inte förändrats.
För det andra så verkar det troligt att stater nu kommer att fokusera sitt krig för att behålla penga-monopolet mot de privata alternativen som Libra. Bitcoin kan därmed fortsätta att smyga fram under radarn som det tredje alternativet och fortsätta sin (o)stadiga tillväxt.